Kurdo Baksi Foto: Christian ÖrnbergKurdo Baksi Foto: Christian Örnberg
Kurdo Baksi Foto: Christian Örnberg
Åke PetterssonÅke Pettersson
Åke Pettersson

En (ännu) mjukare linje räddar inte Dawit

Publicerad

Om den tysta diplomatin hade varit framgångsrik hade Dawit Isaak åtminstone beviljats en rättegång, skriver journalisterna Kurdo Baksi och Åke Pettersson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I fredags hade den svenske journalisten och trebarnspappan Dawit Isaak suttit fången i femton långa år. Den diabetessjuke Dawit nekas åtal, advokat, rättegång, åtalspunkt och familjbesök. I femton år har han lidit i en omänsklig fängelsecell utanför Eritreas huvudstad Asmara, eftersom den svenska staten hittills prioriterar "tyst diplomati."

Vi är många som tyckt att Sverige har behandlat Eritrea med silkesvantar och därför kämpat för att Sverige ska bedriva en mer högljudd och aktiv diplomati mot den eritreanske diktatorn och presidenten Esaias Afewerki.

Därför blev vi väldigt förvånade när Martin Schibbye, chefredaktör för Blank Spot project, plötsligt anser att Sverige bör mjuka upp tonen mot den eritreanska regimen och delvis samarbeta med den.

Vi har svårt att förstå Schibbyes förslag. Vad Sverige har gjort hittills är nämligen att faktiskt samarbeta med regimen i Asmara. Till exempel har de olika svenska regeringarna accepterat och blundat för den så kallade "tvångsskatten", "diasporaskatten" eller "exilskatten", som påtvingas exileritreaner i vårt land. Detta enbart för att inte reta Eritrea. 

 

LÄS MER: Dags att samarbeta med diktaturen

 

I Sverige räknar ambassaden ut den tvåprocentiga skatten indirekt med hjälp av Skatteverket, eftersom slutskattsedeln måste redovisas. Enligt FN-källor erhåller Eritreas ambassad i Stockholm tiotals miljoner årligen via denna skatteform, var inbetalning sker via sex olika plusgirokonton i Nordea.

Dessutom har Sverige alltid varit positivt till att EU ger bistånd till Eritrea, år efter år. Under perioden 2009 till 2013 erhöll Eritrea 122 miljoner euro i utvecklingsstöd från EU.

 Tio miljoner euro av detta belopp var öronmärkt för rättssäkerhet, men som bekant har knappast rättsäkerheten förbättrats i Eritrea. Inga som helst tecken på demokratisering kan skönjas i Eritrea, tvärtom. I själva verket berövar Eritrea sina medborgare demokratiska rättigheter, bland annat med stöd av våra pengar.

Eritrea missbrukar det utländska biståndet. För några år sedan sålde till exempel regimen i Asmara EU:s matbistånd och använde själv pengarna för helt andra ändamål. EU-kommissionen blev ursinnig, men avbröt inte biståndet.

Strax före jul gav Sverige grönt ljus åt EU-kommissionens förslag att bevilja Eritrea drygt två miljarder kronor. Regeringen hade kunnat protestera mot beslutet i EU:s ministerråd, men valde att försvara biståndet till Eritrea. Detta i den falska förhoppningen att Eritrea kanske skulle frige Dawit som tack. Så skedde som bekant inte!

 

LÄS MER: Dags att prioritera Dawit Isaaks öde, UD

 

Så sent som för en vecka sedan beslutade riksåklagare Anders Perklev att inte inleda en förundersökning om brott mot mänskligheten, påtvingat försvinnande och tortyr i fallet Dawit för att detta skulle motverka ett frisläppande av honom. Tidigare var Eritreas utrikesminister på besök i Sverige utan att förhöras om regimens behandling av Dawit Isaak.

Genom åren har eritreanska ambassaden utan problem fått arrangera stora festivaler på Järvafältet, som dragit in mycket pengar till regimen.

Och icke att glömma: eritreanska fotbollslag har flera gånger deltagit i ungdomsturneringen Gothia Cup i Göteborg och spelat fotboll med svenska ungdomar, såsom Schibbye föreslår.

Nej, Martin Schibbye, vi tror inte att en ännu mjukare linje mot Eritrea kommer att rädda Dawit.Om den tysta diplomatin hade varit framgångsrik hade Dawit åtminstone fått se en åtalspunkt, beviljats en rättegång - eller i varje fall fått någon kontakt med sin familj i Lerum.

Om Sverige på allvar vill rädda Dawit Isaak bör Sverige och EU i stället slå in på en betydligt hårdare linje!

 

Kurdo Baksi

journalist

Åke Pettersson

journalist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag