Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Elbilarna klarar sig visst utan kärnkraft

Den 14 december hävdade fysikerna Bengt Pershagen och Jacob Weitman på Expressen Debatt att målet om 100 procent förnybar energi är önsketänkande.
Lennart Söder är professor i elkraftsystem på KTH.
Foto: DAVID JAKOBSSON

Utan kärnkraft kan vi glömma omställningen till elbilar, hävdade fysikerna Jacob Weitman och Bengt Pershagen på Expressen Debatt. 

Nu får de mothugg av KTH-professorn Lennart Söder: "Det finns flera möjligheter att klara effekten".

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK | KÄRNKRAFT. Bengt Pershagen och Jacob Weitman för en märklig argumentation under rubriken "Utan kärnkraft blir det ingen elbilsrevolution" (Expressen 14/12).

Kärnkraft ses i dag som ett mycket dyrt alternativ. I Storbritannien hade man en upphandling för ny kärnkraft 2013, och det billigaste alternativet fick en garanterad intäkt om ca 1 kr/kWh i 35 år, uppräknad med inflationen. Att jämföra med ett svenskt elpris om ca 20-30 öre/kWh. I Sverige meddelade Elforsk (Kraftindustrins forskningsbolag) 2014 att ny vindkraft på land har en lägre kostnad än ny kärnkraft. Kärnkraftens kostnad hade ökat med 80 procent från 2007 till 2014.

Alla bilar laddas inte samtidigt

Debattörerna skriver:  "Antag att det en kall vinternatt står 2,5 miljoner elbilar på laddning, och att vardera drar ca 2 kW (10 A vid 230 V). Den erforderliga effekten är 5 miljoner kilowatt eller 5000 MW". För det första är detta en enorm överskattning eftersom inte alla bilar laddar samtidigt. För det andra så finns det många tekniska lösningar inklusive "smart laddning", det vill säga att man laddar när elen är billig.

Pershagen och Weitman skriver också att utan kärnkraft uppstår "kapacitetsbrist på upp till 5 GW under upp till 765 timmar om året".  När det gäller ett Sverige utan kärnkraft så finns det flera möjligheter att klara effekten, vilket också framgår av den KTH-rapport som de hänvisar till (sid 39), till exempel: Import, flexibel förbrukning, inmatning från elbilar, kondenssvans i biobränsledriven kraftvärme, gasturbiner som drivs med biobränsle, batterier samt bränslecellsel från lagrad vätgas.

Så visst kan man ha större mängd elbilar utan kärnkraft.

 

Av Lennart Söder

Professor i elkraftsystem, KTH