DEBATT. Mer än 50 år har förflutit sedan lanseringen av Romklubbens rapport ”Tillväxtens gränser”. I den varnade ledande forskare för att fortsatt konventionell tillväxt kunde leda till resursbrist, tilltagande miljöförstöring och eventuell ekonomisk kollaps under 2000-talet.
Mänskligheten valde att inte lyssna på varningarna. Människans ekologiska fotavtryck har fortsatt att växa och överskrider nu de planetära gränserna på ett antal områden. Parallellt är demokratin i världen på tillbakagång, ojämlikheten ökar - inte minst i Sverige - och därmed också de sociala spänningarna.
Vi som undertecknar denna artikel har varit del av det internationella initiativet Earth4All. Vi har utvecklat en modell som simulerar människors framtida välfärd samt den ekonomiska och miljömässiga utvecklingen under resten av århundradet. Resultatet av vårt arbete publiceras i en bok, vars svenska upplaga släpps i veckan: ”En jord för alla – ett manifest för mänsklighetens överlevnad”.
Otillräckliga insatser
Vi konstaterar att många regeringar – dock alltför få – har vidtagit och vidtar åtgärder mot både miljöförstöringen och klimatförändringen. I vissa regioner har även fattigdomen reducerats påtagligt. Men de insatser som görs är dessvärre klart otillräckliga.
Vi definierar dagens utveckling som ”för lite och för sent”. Den kännetecknas av att välbefinnandet för människor i gemen kommer att minska – mätt som den totala effekten av disponibel inkomst, offentlig service, jämlikhet och kvalitet på livsmiljön. Följden är att de sociala spänningarna kommer att stiga i stort sett överallt – på grund av en blandning av stigande ojämlikhet, fortsatt djup fattigdom i många länder samt ökande påfrestningar på våra samhällen på grund av uppvärmningen.
En allvarlig aspekt är att ökade sociala spänningar minskar våra samhällens förmåga att agera kraftfullt inför olika långsiktiga hot. Tilliten människor emellan minskar och därmed förmågan att enas om rätt typ av politik, inte minst för att hantera klimat- och miljökriserna.
Att fortsätta öka den materiella konsumtionen bland rika länder och inkomstgrupper på en ändlig planet är en omöjlighet.
”En jord för alla” har som mål att svara på frågan: Vad kan göras för att säkerställa goda livsförhållanden för den globala majoriteten utan att förstöra de livsuppehållande systemen på jorden?
Vår slutsats är att det är möjligt för hela världens befolkning att nå god livskvalitet inom planetens gränser. Men då måste vi bryta med en politik som lett till ökande ekonomiska klyftor, överutnyttjande av många vitala ekosystem och alltför höga utsläpp av växthusgaser.
Vi föreslår en fullskalig förändring av ekonomins spelregler och genomgripande politiska förändringar inom fem områden:
Fattigdomen måste angripas med kraft genom en kombination av alternativa utvecklingsstrategier. För svensk del måste stödet till låginkomstländerna öka, inte minska.
Även den växande ojämlikheten måste angripas med kraft - av rättviseskäl men också för att undvika ökande sociala spänningar. Det handlar om ökad progressiv beskattning av både inkomster och tillgångar.
Ge kvinnor makt genom ökade satsningar på utbildning och hälsa.
Ställ om världens matproduktion. Satsa på regenerativt jordbruk, förändrade dieter och minskat matsvinn.
Accelerera utfasningen av fossilenergi. Satsa på snabb elektrifiering och ökad energieffektivitet för att möjliggöra en halvering av CO2-utsläppen varje decennium fram till 2050.
Fokus på välbefinnande
Som en del av förändringen måste en diskussion initieras kring livskvalitetsfrågor. Allt fokus har under efterkrigstiden legat på ökad materiell konsumtion. Men livet består av så mycket mer. Att fortsätta öka den materiella konsumtionen bland rika länder och inkomstgrupper på en ändlig planet är en omöjlighet. Kvalitativa indikatorer på välbefinnande bör ersätta tillväxt i bnp som mått för utvecklingen.
Allt detta kommer inte att hända av sig själv. Det beror på att vare sig de nödvändiga gröna investeringarna eller en ökad beskattning av höga inkomster och förmögenheter för att omfördela den totala kakan betraktas som attraktiva ur investerarnas synvinkel. Den fria marknaden måste hjälpas på traven om världen ska kunna räddas.
Earth4All-modellen indikerar att de fem transformativa förändringarna, om de genomförs med kraft, kommer att leda till att välbefinnandet för den breda majoriteten av befolkningen i världen kommer att öka under perioden fram till år 2100. Samtidigt förväntas både klimatförändringen och överutnyttjandet av naturresursbasen att plana ut.
En sådan politik representerar ett fundamentalt skifte från det nyliberala tänkande som dominerat politiken de senaste 40 åren. I stället kan vi gå i riktning mot mer kollektiva åtgärder och mot att balansera marknadens kortsiktighet mot kraven på anständiga levnadsvillkor för folkmajoriteten och i harmoni med naturen.
Av David Collste
fil Dr Nationalekonomi, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
Owen Gaffney
projektledare Earth4All
Johan Rockström
professor, miljövetenskap Stockholms universitet, chef Potsdam Institute for Climate Impact Studies
Anders Wijkman
hedersordförande Club of Rome
