VARNAR. Aleksander Giwercman och Stefan Arver varnar för att om forskningen om andrologin läggs ned äventyras mäns hälsa.
VARNAR. Aleksander Giwercman och Stefan Arver varnar för att om forskningen om andrologin läggs ned äventyras mäns hälsa.

Dyrt att strunta i männens hälsa

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Socialstyrelsen avslog nyligen en ansökan från Svensk Andrologisk Förening om att etablera specialistutbildning inom andrologi, mannens motsvarighet till kvinnans specialitet - gynekologi.

Avslaget kom helt utan förklaring - trots behovet av androloger som bidrar till forskningen kring mannens hälsa. Manliga sjukdomar såsom, bristande fertilitet, impotens, testosteronbrist är vanliga och hänger, utan tvekan ihop, med det faktumet att svenska män, i genomsnitt, lever kortare än kvinnorna.

Nu tycks Karolinska sjukhuset ge den svenska andrologin ytterligare en dolkstöt genom att begränsa patienternas tillgång till modern spermiediagnostik. Förloraren i hela detta spel är mannens hälsa.

 

Tusentals unga familjer drabbas av ofrivillig barnlöshet varje år. I minst 50 procent av fallen är det mannen som har nedsatt fruktsamhet. Nedsatt fruktsamhet hos män är ett symptom, ingen diagnos. Det finns alltså en bakomliggande orsak som ibland är betydelsefull att klara ut.

Vi vet i dag att män med nedsatt fertilitet har kortare livslängd och högre sjukdomsrisk. Det är viktigt att fånga upp män i åldrarna 25- 40 år med nedsatt spermiekvalitet för att hitta de bakomliggande faktorerna till varför de har svårt att få barn.

Finns någon bakomliggande sjukdom som kan åtgärdas? Finns det indikationer på diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar eller benskörhet?

Tillgången till seriös spermiediagnostik rekommenderas av Världshälsoorganisationen, WHO. Den spermiediagnostik som under flera decennier byggts upp i anknytning till den andrologiska verksamheten vid Karolinska sjukhuset är en förutsättning för att upprätthålla en europeisk ackreditering som andrologicentrum och utveckla den svenska andrologin.

 

Vid skapandet av en gemensam enhet för behandling av infertila par valde sjukhusledningen på Karolinska att spara in på analyser av mannens eventuella sjukdomar. Männens hälsa blir den stora förloraren. Nu ställs bara frågan vilken IVF-metod som ska användas i stället för att fråga vad som är orsak till nedsatt fertilitet, vad som kan behandlas och inte minst om det finns det andra konsekvenser av det som ger nedsatt fruktsamhet. Att hoppa över diagnostik och skicka par direkt till provrörbefruktning är inte hälsoekonomiskt och inte medicinskt försvarbart. IVF är en effektiv behandling men dyrbar och inte utan risker.

 

Den förenklade spermaanalysen, som Karolinska nu satsar på, är ett strålande verktyg för att bestämma vilken sorts provrörsbefruktning ett par kan erbjudas. Men metoden är totalt olämplig till en mer förfinad diagnostik av orsaker till mannens minskade fertilitetsförmåga. På sikt finns möjlighet, att utveckla alternativ till provrörsbefruktning och förbättra resultaten. Nu misslyckas behandlingen för 40-50 procent av paren som går in i behandling.

 

Beslutet som Karolinska har tagit slår även mot den förebild som Karolinska ska vara som universitetssjukhus gällande forskning och framsteg. Det som nu sker har väckt både internationell och nationell uppmärksamhet eftersom andrologiska laboratoriet i dag har en internationell ledande position inom områden som spermiediagnostik och kvalitetskontroll. Andrologilaboratoriets kompetens är i klass med expertis inom både WHO och europeiska specialistorganisationer inom reproduktionsmedicin och andrologi. Nedskärningarna förstör allt - på bekostnad av männens hälsa.

 

Sjukhusledningen hävdar att förenklingen av spermaanalysen ger en rationaliseringsvinst. Men genom att satsa på dyr symptomlindring framför en mer framtidsinriktad utredning och forskning inom andrologi, är det inte bara mäns hälsa som drabbas utan även skattebetalarna. Samhällskostnaden ökar när de män som behöver undersökas, drabbas av sjukdomar som enkelt hade upptäckts om genom de undersökningar som Karolinska nu sparar in på.

 

Det är viktigt att de politiker som ansvarar för den svenska sjukvården - ytterst socialminister Göran Hägglund - vågar ta ställning i debatten om den svenska andrologins framtid.

Är ni beredda att riskera mäns långsiktiga hälsa? Har Sverige, vars samhällsekonomiska framtid sägs hänga på att allt fler orkar jobba allt senare i livet, verkligen råd avveckla en medicinsk specialitet, vars syfte är just att förlänga mäns liv?

 

STEFAN ARVER

ALEKSANDER GIVERCMAN

Stefan Arver är docent och sektionschef vid Centrum för Andrologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Han är tidigare ordförande för Svensk Andrologisk förening.

Aleksander Giwercman är professor i reproduktionsmedicin vid Malmö universitetssjukhus och ordförande för Svensk Andrologisk förening.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag