Dyrka upp lönelåset

Publicerad

Kvinnor låses fast på lägre lönenivåer än män trots likvärdiga arbeten. Kommunal ställer inte upp på det längre, skriver Annelie Nordström och Lenita Granlund.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

En verkstadsarbetare och en undersköterska har lika lång yrkesutbildning. Men om båda jobbar heltid tjänar verkstadsarbetaren 2800 kronor mer i månaden än undersköterskan.

Det är värdediskriminering. Verkstadsarbetaren antas vara en man och tjänar därför mer än undersköterskan som antas vara en kvinna. Mäns arbete värderas helt enkelt högre än kvinnors. Det lönar sig mer att ta hand om maskiner än om människor.

Sedan 1980-talets början har kvinnors löner som andel av mäns löner bara ökat med några ynka procentenheter. Det är drygt 30 borttappade år för jämställdheten på arbetsmarknaden.

Problemet är lönelåset. Den ordning som innebär att arbetsgivarna och facken i industrin gör upp om en procentuell löneökning som andra yrkesgrupper sedan följer.

Vissa kallar det ”industrinormen” och andra kallar det ”märket”. Vi väljer att kalla det vid sitt rätta namn: Lönelåset. Kvinnodominerade yrken får aldrig en chans att komma ikapp mansdominerade yrken eftersom alla ska få lika mycket i procent.

Kvinnor låses fast på lägre lönenivåer än män trots att de utför likvärdiga arbeten som kräver lika stor yrkeskunskap.

Kommunal ställer inte upp på detta längre. I avtalsrörelsen 2016 – och i kommande avtalsrörelser – måste våra värdediskriminerade kvinnodominerade yrken få större löneökningar än mansdominerade yrken. Annars gräver den svenska modellen för lönebildning sin egen grav.

Än så länge finns en samsyn om att den konkurrensutsatta industrin ska gå före i en avtalsrörelse. Om den samsynen ska fortsätta måste lönelåset dyrkas upp. Den svenska lönebildningen måste visa sig kapabel att komma till rätta med värdediskrimineringen av kvinnodominerade yrken för att behålla sin legitimitet.

Det sägs ibland att lönelåset är rimligt eftersom mansdominerade yrken bidrar mer till samhällsekonomin än kvinnodominerade yrken. Exportindustrin slår sig för bröstet och talar om att ”utan oss fanns ingen välfärd att fördela”.

Det är en tankevurpa – eftersom det resonemanget går utmärkt att vända på. Välfärden är lika viktig för tillväxten som tillväxten är för välfärden. Att Sverige har en fungerande skola, barnomsorg, äldreomsorg och sjukvård är förutsättningen för att industriarbetare och tjänstemän överhuvudtaget ska kunna gå till jobbet om dagarna.

Någon måste ta hand om verkstadsarbetaren när han går sönder och behöver lagas. Det gör undersköterskan. Ändå lönediskrimineras hon i förhållande till honom.

Det är en skam för Sverige, som inte minst blir tydlig på ålderns höst. En ny rapport visar att hela 70 procent av Kommunals pensionerade kvinnor är beroende av garantipension ‧– eller fattigpension som det tidigare kallades – trots att de har ett långt arbetsliv bakom sig.

För att komma åt kvinnors låga pensioner krävs inte bara jämställda löner. Heltid måste bli norm även inom välfärdsyrkena – Kommunal väntar på att få skriva under ett nationellt kollektivavtal om heltid med SKL. Män och kvinnor måste dela mer lika på ansvaret för hemarbetet – då krävs ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.

Men arbetsmarknadens parter kommer inte undan sitt ansvar att dyrka upp lönelåset. Money talks, som det heter. Om Sverige någonsin ska bli jämställt måste kvinnors arbete värderas på samma sätt som mäns. Vi kan inte längre ha en lönebildningsmodell som låser fast kvinnor i värdediskriminering och i praktiken talar om att de är mindre värda än män.

I avtalsrörelsen 2016 måste nycklarna till lönelåset upp på bordet.

 

Annelie Nordström, ordförande Kommunal

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag