GILLAR LÅGA TRÖSKLAR. "Det gar inte att jamfora tillganglighet med helkaklade badrum, handdukstorkar och golvvarme", skriver Emelie Felderman. Foto: Tommy Pedersen
GILLAR LÅGA TRÖSKLAR. "Det gar inte att jamfora tillganglighet med helkaklade badrum, handdukstorkar och golvvarme", skriver Emelie Felderman. Foto: Tommy Pedersen

Du kan också hamna i rullstol, Magnus

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Sluta bygga så handikappvänligt, skrev Magnus Andersson, ordförande i Centerpartiets ungdomsförbund, i Expressen i tisdags. Hans tes är nämligen att det är kraven på handikappanpassning som gör dagens studentbostäder så dyra. Lösningen? Rullstolsburna människor ska bara kunna komma in i 25 procent av nybyggda lägenheter.
Jag bor själv på Södermalm i Stockholm och njuter av att leva i en stadsdel med så stort nöjesutbud. Jag går på konserter på Debaser Slussen, dansar på Strand och handlar kläder i Skrapan.
Nackdelen är att långtifrån alla ställen är tillgängliga för mig, merparten av Söders alla vackra hus kan jag bara beundra från utsidan. På slutet av 1800- talet och början av 1900-talet hade man helt enkelt en annan syn på såväl byggande som funktionshindrade, även byggnader med hiss har exempelvis ofta en utestängande halvtrappa i entrén.
Det finns därför många kompisar som jag aldrig kunnat komma hem till. Andra kan jag visserligen besöka, men jag undviker det av rädsla för att jag skulle behöva gå på toaletten. Vi får träffas på stan i stället, på de få kaféer som inte välkomnar sina gäster med ett trappsteg.

Drömmen vore naturligtvis att alla dessa gamla hus varsamt skulle anpassas för oss funktionshindrade. Tyvärr är det nog en utopi - det skulle vara både för dyrt och för krångligt. Däremot är det enkelt att undvika att göra om tidigare generationers misstag när vi bygger nytt.
Därför kryper det i mig när jag tar del av Magnus Anderssons till synes generösa resonemang (vi ska få en separat bostadskö, tack!). Tanken om lägre krav på handikappanpassning kan säkert också framstå som god. För varför ska bostäder där ingen handikappad bor utrustas med stora toaletter?
Jag håller med om att det är ett problem att studentbostäder har höga hyror. Men det går inte att jämföra tillgänglighet med helkaklade badrum, handdukstorkar och golvvärme. Tillgänglighet handlar om demokrati och att göra klyschan "alla är lika värda" till verklighet, vilket borde vara självklart för politiker som Magnus Andersson. Men hans resonemang innebär tvärtom att han vill förneka funktionshindrade tillträde till delar av studentlivet som är naturliga för alla andra.
Göra grupparbeten hemma hos kompisar efter föreläsningen eller gå på privata fester? "Tyvärr, det är för dyrt för ett av världens rikaste länder. Håll dig hemma, i din del av bostads- beståndet." Det är en ganska taskig människosyn.

Det är också tråkigt att Magnus Andersson ser handikappanpassning som ett problem, när det egentligen är någonting som gagnar alla. En majoritet av svenskarna drar under en period i livet en barnvagn. Och 50 år senare kommer många av er också att gå med rullator. Då lovar jag att ni kommer att se låga trösklar och breda hissar som en välsignelse.
Men Magnus Andersson verkar leva tryggt i förvissning om att han alltid kommer att kunna ta trapporna upp till sina vänner i ett par raska kliv.
Dessvärre är ingen människa skyddad mot funktionshinder. Att hamna i rullstol kan gå fort. En bilist som missar ett rödljus - en sten på cykelbanan - ett provsvar hos doktorn.
Skulle det drabba Magnus Andersson är jag inte lika säker på att han kommer att tycka att det är för dyrt att låta honom gå på toaletten hos sina kompisar.


EMELIE FELDERMAN,
29, driver bloggen ”En Soderbona pa fyra hjul” – soderbona.se. Nar hon inte bloggar gillar hon att lasa och lyssna pa musik. Hon bor i ett hus fran 2003.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag