Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Du blir duktig först när du tränar

Lisa Bjernhagen. Foto: Privat.
Träning. Foto: Shutterstock.

Det verkar som att det bästa, duktigaste och mest prestigefyllda du kan göra i vårt samhälle är att träna. Tränar jag inte har jag ingen anledning att känna mig duktig, skriver Lisa Bjernhagen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jag läser det överallt, varje dag. I bloggar, på Instagram, på Facebook. Vartenda socialt medium svämmar över av hyllningar till de som tränar.

"Gud vad du är duktig som tränar!"

"Åh, önskar att jag var lika duktig som dig som tränar."

"Så duktigt av dig att springa så långt!"

Det verkar som att det bästa, duktigaste och mest prestigefyllda du kan göra i vårt samhälle är att träna. Då får du alla guldstjärnor.

Jag håller inte med.  

Jag ser bara hetsen. Hetsen kring att träna. Hetsen kring att äta nyttigt. Hetsen kring att "vara duktig", och nu gäller det inte att prestera bra på arbetet eller att vara en bra förälder. Nej, hetsen handlar om att träna. Då först är du duktig.


Alla dåliga måenden och osunda synsätt på sina kroppar, det har vi att tacka träningshetsen som kommer med detta påfund att vara duktig.

Det kanske kan tyckas självklart att vi alla innerst inne vet att träning inte går att jämföra med att få Nobelpriset eller rädda ett barn ur ett brinnande hus. Att vi alla borde veta att utanför denna sfär av duktighet och träning är det andra saker som är viktigare i livet. Som att man ska vara allmänbildad, ta hand om sina nära och kära, vara miljömedveten och leva ett bra och tillfredställande liv.

Men det spelar ingen roll, för det är detta ytliga, som att vara duktig för att man tränar, som syns och som når våra hjärnor direkt. Jag är inte duktig som inte tränar. Jag är en lat soffpotatis som prioriterar andra saker än träning. Det spelar ingen roll att jag gör stordåd genom skrift eller hjälper människor i min omgivning. Tränar jag inte har jag ingen anledning att känna mig duktig.

De som redan tränar tolkar dessa applåder som att de måste träna mer, få ännu bättre kondis och lyfta ännu starkare för att bli duktigare. Att bara vara duktig räcker ju sällan. Bäst ska vi vara!


Allt det här skapar en ond cirkel av människor som tränar och hetsar i sina liv för att bli så duktiga som möjligt och som tillslut hamnar i dåligt mående och destruktiv syn på sig själv. Jag säger inte att det gäller alla, att ha ett genuint intresse för träning är en annan sak och då är det inte heller någon press eller hets i sitt liv. Klart det kan vara duktig att nå nya mål i sin träning, men det är denna betoning jag stör mig på.

Det är lika duktigt att bli bättre på fiol, att ta sig igenom tunga dagar eller att skänka pengar till välgörenhet. Ändå är det träning som får allra högst grad av: "Åh, vad duktig du är!" Klart att träning är bra för oss, men denna hets eskalerar snarare i ätstörningar, överträning och en känsla av att en aldrig duger.

Känn dig så duktig du vill, men tänk på saken. Att träna är inget som förändrar världen. Att hetsa på om hur duktigt det är att träna kan dessvärre förändra världen mycket negativt. Med resultatet av en drös av människor som aldrig känner att de gör nog och som aldrig kan känna sig duktiga, för att de inte tränar.

 

Lisa Bjernhagen

Skribent/debattör

Den här texten publicerades först på Lisas blogg.