Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Du betalar dyrt för dina semesterkilon

Jacob Gudiol. Foto: Andreaz Engström.
Foto: Shutterbox
Foto: Shutterbox

Ditt frossande kan mycket väl vara det som ökar din vikt för gott, skriver Jacob Gudiol.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sluta använd semester, helger eller högtider som ursäkt för ditt frossande! Kroppen fixar en eller några enstaka dagar med ett väldigt högt kaloriintag, men efter det så kan du mycket möjligen förstöra för dig själv på lång sikt.

Följer man folk över tid och väger dem regelbundet är det väldigt tydligt att vi oftast går upp i vikt över de längre helgerna och semestrarna. Frossande under semester och jul kan mycket väl vara det som successivt ökar vår vikt. Man går upp några kilon, tappar dem sen via en medveten restriktion i några veckor, men, slutar man sen att kontrollera sig själv har man en kropp som vill väga mer än tidigare – och man går upp i vikt igen.

Varje år äter en vuxen person omkring 750 000 till 1 000 000 kilokalorier. Väldigt få människor mäter hur mycket kalorier de stoppar i sig eller gör av med. Trots detta, så håller nästan alla av oss vikten väldigt stabil. Det fluktuerar med något kilo till och från, men i princip så väger de allra flesta av oss nästan lika mycket nu som vi gjorde för några månader sen.

 

LÄS MER: Fetma är inte individens ansvar 

 

Orsaken till att vi kan hålla vikten stabil utan att räkna på ”inkomster och utgifter” i form av kalorier är för att vi människor (och alla andra djur) har ett inbyggt system som löser detta åt oss. Äter du extra mycket en dag, kommer du omedvetet att äta lite mindre nästa dag och om du äter lite mindre under några dagar, kommer du att bli hungrigare och hungrigare tills du ätit lite extra vid en eller flera måltider så att du åter hamnar i balans.

I folkmun kallas detta ofta för trivselvikt – den vikt som vi med ganska stor lätthet kan hålla utan att lägga någon större tanke vid vad vi äter eller hur mycket vi rör på oss. Din kropp arbetar för att försvara din trivselvikt. Väger du 90 kilo och går ner till 85 kilo så kommer din kropp att försöka styra dig upp emot 90 kilo igen, genom att öka på din hunger och minska din fysiska aktivitet. Går vikten åt motsatt håll kommer din kropp att minska hungern och öka på din fysiska aktivitet.

Problemet med det här systemet är att det fungerar betydligt bättre på att motverka viktnedgång än viktuppgång. Det är med andra ord svårare att minska sin trivselvikt än att öka den. Personer som har varit överviktiga och sen gått ner i vikt för av allt att döma en konstant kamp mot detta system. Deras kroppar vill inte vara vid den vikt som de är nu och både deras energiförbrukning och hunger arbetar emot dem. Det kan handla om flera hundratals kilokalorier i både minskad energiförbrukning och ökad hunger.

 

LÄS MER: Kraftig barnfetma måste ses som ett misslyckande

 

Resultatet i det här blir så klart en obalans. En känsla av att aldrig varit riktigt nöjd och det är också troligen en av huvudorsakerna till att så många människor misslyckas med att långsiktigt gå ner i vikt. De flesta klarar av att tappa kilona men sen orkar de inte med känslan av att sällan få känna sig helt nöjda, att inte bara kunna lyssna på kroppen utan att alltid behöva ha koll på ”intag och uttag”.

Tyvärr finns det ingen känd lösning på detta problem. Samtidigt ökar folkets övervikt. Men som ni förstår, finns det skäl till varför man bör hålla igen och undvika att gå upp de där extra kilona under den kommande semestern.

 

Jacob Gudiol

Träningsskribent och leg sjukgymnast/fysioterapeut