DEBATT. Hälsa är en klassfråga. Ju slitigare och farligare arbete desto större risk för ohälsa. Hälsa är handlar också om jämställdhet, kvinnor är oftare sjukskrivna än män. Just av dessa skäl är åtstramningarna i sjukförsäkringen ett svek. Under senare år har allt fler blivit nekade sjukpenning och sjukersättning. Konsekvensen har blivit vidgade klassklyftor och en skenande otrygghet.
Ohälsan är kopplad till villkoren i arbetslivet. Slimmade arbeten och fler anställda med tillfälliga SMS-jobb har skapat en ökad press. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Arbetslivet har blivit ”sjukt”, men i stället för att skapa ett sundare arbetsliv har medicinen blivit att strypa det ekonomiska stödet för människor som slås ut.
Hårda handläggare belönas
Försäkringskassan har fått i uppdrag att få ner sjukpenningtalen, visserligen har det siffersatta målet att människor i genomsnitt inte ska få sjukpenning mer än nio dagar tagits bort, men statens mål är fortfarande att sjukfrånvaron ska minska. Detta krav genomsyrar Försäkringskassans arbete, flera anställda har vittnat om att handläggare som beslutat om många avslag blivit belönade.
Antalet personer som får sjukpenningen indragen har ökat de senaste fem åren. Det är också nästan omöjligt att få rätt genom att överklaga. De flesta är chanslösa när Försäkringskassan stoppar sjukpenningen. Frågan har en dubbel klassprägel. Lågavlönade och kortutbildade blir oftare utslitna i jobbet och det är särskilt vanligt att kortutbildade får sin sjukpenning indragen.
Omkring 70 procent av dem som ansöker om ersättning får avslag. Sverige har i dag OECD:s hårdaste kvalifikationskrav.
Katastrofala effekter för människor
Den tidigare alliansregeringen genomförde ett systemskifte inom sjukförsäkringen genom att införa den så kallade rehabiliteringskedjan. Det systemet finns fortfarande kvar. Det innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga successivt prövas mot en allt större del av arbetsmarknaden. Efter 180 dagars sjukskrivning ska den sjukskrivne prövas mot så kallat ”normalt förekommande arbete” på hela arbetsmarknaden. Ingen hänsyn tas till den sjukskrivnes ålder, var personen bor eller vilken utbildning hen har.
Prövningen skapar en stor press på den sjukskrivne. För den som blivit sjuk på grund av stress är effekterna katastrofala. Resultatet blir ofta en ökad ohälsa. Många åker också ur systemet efter 180 dagar. För den som inte är förmögen att arbeta återstår bara ett alternativ, att söka försörjningsstöd.
Sjukersättningens brutala nedmontering
Även sjukersättningen (förtidspensionen) har stramats åt. Antalet som beviljas ersättningen har sjunkit som en sten. Förra året beviljades 5 500 personer sjukersättning. Det kan jämföras med 2007 då 41 000 personer fick ersättning. Bakgrunden är de allt hårdare bedömningarna. Omkring 70 procent av dem som ansöker om ersättning får avslag. Sverige har i dag OECD:s hårdaste kvalifikationskrav för sjukersättning.
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har tillsatt en utredning för att se över rehabiliteringskedjan. Strandhäll har också öppnat för att mjuka upp reglerna för sjukersättning. Nu är det dags att Strandhäll och S-regeringen går från ord till handling.
Arbetslivet måste bli friskare
Flera saker måste förändras direkt:
Staten bör inte ha som mål att pressa ner sjukpenningtalen. För att fler ska bli friskare behövs i stället ett friskare arbetsliv.
Ta bort de stelbenta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan och ersätt dem med stödjepunkter.
Ge människor som drabbats av ohälsa större möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet genom bättre rehabilitering och anpassning av arbetet. Arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att detta sker.
Fler bör få rätt till sjukersättning. Sjukersättningen behöver höjas och fler långtidssjuka måste beviljas ersättning.
Av Daniel Suhonen
Chef Katalys
Mats Wingborg
Utredare och författare till rapporten ”Fattigdom gör inte människor friskare” som släpps av www.katalys.org i dag
Premium
Premium
Premium