DEBATT. Skolkoncernerna växer så att det knakar, och det är inte en slump. Ju större privat skolmarknad, desto mindre möjlighet att genomföra reformer som begränsar det världsunika svenska skolexperimentet. Det här sambandet ger incitament för ägarna att pumpa in mer pengar i koncernerna. Genom att det startas nya koncernskolor säkras avkastning även på tidigare gjorda investeringar.
Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det här rimligt, men alla som ser skolan som en del av det demokratiskt styrda samhället borde oroas över utvecklingen och agera för att bryta trenden. Det är dock svårt att oroas över något man inte känner till. Därför ger tankesmedjan Balans ut boken ”De expansiva - en bok om skolmarknadens vinnare och förlorare”.
Överskottet går till expansionen
Fristående skolor får samma grundpeng som kommunala skolor, trots att de har ett mindre omfattande uppdrag. De har bl a ett mindre resurskrävande elevunderlag än de kommunala skolorna, och dessutom måste de kommunala skolorna skära ner när en koncernskola öppnar. Det här skapar orättvisa villkor som gynnar friskolor men missgynnar kommunala skolor.
Icke vinstdrivande friskolor har inte som affärsidé att växa utan använder överkompensationen till att ha högre lärartäthet än de kommunala skolorna. De vinstdrivande koncernerna, däremot, använder de extra resurserna till att starta nya skolor och därmed öka sina marknadsandelar och sitt bolagsvärde.
Uppköp som strategi
Koncernerna växer inte bara genom att starta nya skolor utan även genom att köpa upp mindre konkurrenter. Små fristående förskolor och skolor – som en gång startats av engagerade rektorer och lärare – köps upp av de stora koncernerna. I boken förklarar jag varför den reform som skulle flytta makten över skolan närmare dem som jobbar i verksamheten i stället har skapat mångmiljardbolag.
I Upplands Väsby fick kommunens rektorer köpa kommunala förskolor och skolor. Samtliga verksamheter har sålts vidare och tillhör koncerner. Den börsnoterade koncernen Atvexa köper upp bland annat Montessoriskolor och gör dem till dotterbolag med uppgift att leverera överskott som används till nya förvärv. Under 2021 har två skolkoncerner med liknande affärsidé – Tellusgruppen och Cedergrenska – börsnoterats med målsättning att växa genom uppköp.
Uppmuntras av kommunpolitiker
Trots att tjänstemän varnar politiker för att den här utvecklingen kommer att sänka kvaliteten på den kommunala skolan väljer många kommunpolitiker att uppmuntra koncernernas expansion. Det är inte ovanligt att politiker erbjuder förmånliga ekonomiska villkor för att koncernerna ska välja deras kommun, även om det inte behövs någon ny skola i kommunen.
Många koncerner ägs av fd politiker eller höga politiska tjänstemän. De vet hur man ska manövrera i systemet för de har varit med att skapa det. Två exempel är Kunskapsskolans och Watma Educations ägare som båda hade en aktiv roll när friskolereformen genomfördes. I boken berättar jag om koncerner som ägs av nu aktiva politiker och politiker som precis lämnat sina uppdrag. Jag ger även exempel på hur koncernerna medvetet rekryterar fd politiker till styrelseuppdrag och höga chefsposter.
Rösta igenom Åstrands utredning
Marknadsskolan gör aktieägare till vinnare, men elever, lärare och i slutändan samhället, till förlorare. Politiker som tycker att politiker ska styra skolor – inte äga eller anställas av dem – måste genast dra i nödbromsen och rösta igenom Åstrandsutredningens förslag att minska friskolors grundpeng. På lite längre sikt behövs en helt ny styrning för skolan där ideellt drivna skolor kan ges goda möjligheter att verka, utan att samhällets resurser används till koncernernas tillväxt.
Av Marcus Larsson
Tankesmedjan Balans
