"GÖR UPPROR". "Att framhålla tidsbrist som argument för att antiken och medeltiden bör försvinna från schemat visar sna- rare på en verklighetsfrämmande grundinställning till äldre historia än på ett realistiskt förhållningssätt till vardagen på sko- lorna", skriver historieprofessorn Dick Harrison. Foto: Håkan Boström
"GÖR UPPROR". "Att framhålla tidsbrist som argument för att antiken och medeltiden bör försvinna från schemat visar sna- rare på en verklighetsfrämmande grundinställning till äldre historia än på ett realistiskt förhållningssätt till vardagen på sko- lorna", skriver historieprofessorn Dick Harrison.  Foto: Håkan Boström

Dick Harrison: Historia i skolan blir rena snurren

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Det nya förslaget till läroplan för grundskolans undervisning i historia är ett frontalangrepp på det svenska kunskapssamhället. Det går inte att uttrycka sig barmhärtigare. Genom att brutalt eliminera elevers möjligheter att tillägna sig de mest grundläggande insikterna i antikens och medeltidens historia urholkas basen för kommande generationers förmåga att orientera sig i tid och rum. Nutidsmänniskans förutsättningar att tillvarata den reservoar av mänskliga erfarenheter som utgörs av historien försvinner.
Personerna bakom läroplanen har låtit sina egna modernhistoriska preferenser bli normerande. Bakom detta står det faktum att antalet timmar en historielärare har till förfogande är lågt. Men det hör inte hit. Alla som ägnar sig åt undervisning, från grundskola till universitetsnivå, brottas med dilemman som frambesvärjs av tidsbrist. Problemet hanteras dagligen genom god planering och pedagogiska knep, förvärvade genom erfarenhet på fältet. Att framhålla tidsbrist som argument för att antiken och medeltiden bör försvinna från schemat visar snarare på en verklighetsfrämmande grundinställning till undervisning och en fördomsfull attityd till äldre historia än på ett realistiskt förhållningssätt till vardagen på skolorna.
När jag tar del av vad folket bakom läroplanerna, män som Per Eliasson, anför som skäl - till exempel i Vetenskapsradion i P1 - drabbas jag av misstanken att dessa personer själva saknar de kunskaper i äldre historia som förr betraktades som självklara element i allmänbildningen. Förmodligen är de, i detta historielöshetens tidevarv, inte ensamma om bristen. Det kan därför vara på sin plats med en hastig rekapitulation.
Antikens medelhavskulturer, inte bara den grekisk-romerska utan i lika hög grad den främreorientaliska, utgör vaggan för hela den moderna västerländska civilisationen och för alla övriga kulturer vars historiska erfarenheter har färgats av judendom, kristendom och islam. Här föddes och utvecklades de religioner, filosofier, politiska idéer - allt från diktatur till demokrati - och ekonomiska system som bär upp hela det nuvarande samhället i Västerlandet, Mellanöstern och Nordafrika. Kunskapen om dessa gemensamma rötter, och insikterna i hur de har utvecklats parallellt - ibland i konflikt, ibland i fruktbar vänskap - in i nutiden, är det bästa motgift jag kan tänka mig mot samtidsfixerad främlingsfientlighet.

Medeltidens och den tidigmoderna
erans politiska, ekonomiska och sociala historia är minst lika väsentlig att studera, förutsatt att vi verkligen har pretentioner på att förstå nutidens samhälle. En medborgare i Sverige bör känna till hur och när riket växte fram, varför vi har kungar och drottningar, varför kulturlandskapet präglas av sockenkyrkor, varför nationsgränserna ser ut som de gör, och så vidare. Att servera allt detta som ett fait accompli till elever vars undervisning i historia begränsas till redogörelser för industrialiseringen, imperialismen och 1900-talet, samt till flummiga och relativistiska diskussioner om historiebruk, är lika vansinnigt som att ersätta undervisningen i matematik, teknik och biologi med ett par telefonnummer till supporttjänster och ägna resten av timmarna till att diskutera den övergripande synen på siffror, maskiner, människor och djur.

Det finns ännu tid
att sätta ned foten för dumheterna och riva upp förslaget. Men om det går igenom, vilket Gud förbjude, får vi sätta vårt hopp till den civila olydnaden hos landets alla historielärare.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag