SLUTREPLIK.
I min artikel om Grand Hôtel-historien framförde jag att politiseringen har gått så långt att ett hotell inte längre kan ingå ett affärsmässigt avtal med ett politiskt parti utan att en nätmobb samlas för hämndaktioner. Detta säger någonting sorgligt om vår tid. Stockholm-Gotlands HRF-ordförande Jenny Bengtsson, som i kraft av sin roll har utgjort en betydelsefull del av mobben, har nu låtit publicera ett svar, men hon tycks besvara en annan artikel än min.
Bengtsson skriver nämligen att det skulle vara omsorg om yttrandefriheten som motiverar mitt inlägg, vilket hon kritiserar. Var har hon läst det? Vidare antyder hon att jag numera skulle påheja surmulna SD:are för att de har uppmanat till bojkott av Grand Hôtel, sedan hotellet gav vika för mobben. Var någonstans har jag skrivit det? Debatten kommer ju ingenstans om vi hittar på vad debattmotståndaren har framfört.
I övrigt är Bengtssons inlägg en enda stor bekräftelse av att politiseringssjukan är långt framskriden. Hon argumenterar nämligen för att servering av gäster som hon klassar som högerextrema är ett arbetsmiljöproblem, och hotellet har ju ett lagstadgat arbetsmiljöansvar. Sådärja, saken är klar!
LÄS MER: Ingenting förskonas när allt politiseras
Det är visserligen ett kännetecken för samtidsvänstern att kapa begrepp och förvränga deras innehåll intill oigenkännlighet, men detta är ju bara löjligt. Kom igen! Vem står på tur inom serviceyrkena att slippa utföra uppdrag åt personer vars politiska uppfattningar man avskyr? Butikspersonalen som tar emot ett gäng Sverigedemokrater som vill prova smokingar inför galakvällen? Eller chauffören i den chartrade bussen som ska skjutsa Jenny Bengtsson och hennes vänstervänner till någon glassig kursgård där de ska lära sig mer om begreppsförvrängning?
Men återigen, det jag särskilt värjer mig mot är hur hotellpersonal med invandrarbakgrund används som tillhyggen för att HRF-ordföranden vill göra detta till en facklig fråga. Jag vidhåller att de flesta människor som inte har blivit marinerade i identitetspolitik har förmågan att skilja på sak och person. Och jag skulle tro att den förmågan faktiskt är än mer spridd hos invandrare än hos infödda svenskar.
Slutligen är det något komiskt att hänvisa till hotellgästernas påstått hatiska budskap, när man själv har framfört att de tillhör ”samhällets absoluta bottenskikt”. Men det var bara en liten notis i marginalen.
Ilan Sadé
Partiordförande för Medborgerlig Samling
