Avlyssningsskandal. Genom övervakningsprogrammet PRISM har den amerikanska säkerhetstjänsten fått tillgång till privat kommunikation på bland annat Facebook, enligt Edward Snowdens avslöjande. Foto: Patrick Semansky/AP
Avlyssningsskandal. Genom övervakningsprogrammet PRISM har den amerikanska säkerhetstjänsten fått tillgång till privat kommunikation på bland annat Facebook, enligt Edward Snowdens avslöjande. Foto: Patrick Semansky/AP

Det stora avslöjandet återstår för Snowden

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

När Edward Snowden tillsammans med tidningarna The Guardian och Washington Post gav oss en inblick i hur National Security Agency, NSA, har övervakat internet, fick vi ett namn på något som vi hittills bara har kunnat gissa oss till. Snowden läckte nämligen hemliga dokument som beskrev ett system vid namnet PRISM, som sedan 2007 har utformats för att spana på sociala medier. PRISM täcker in de allra största tjänsterna som människor runt om i världen använder sig av på daglig basis, från Googles tjänster till Facebook, från Apple till Microsoft, ja till och med det en gång svenskägda företaget Skype ingår i avlyssningsprogrammet.

Men blir någon egentligen överraskad? Nätaktivister har sedan länge utgått från att dessa tjänster har varit under konstant övervakning. Jag har själv föreläst i flera år om hur hårt övervakat internet är men jag har aldrig stött på någon som har ifrågasatt mig. Kanske blev vi i Sverige avtrubbade efter att FRA-lagen drevs igenom under 2008, vilket förvisso inte skedde utan protester. Några år senare implementerades EU:s datalagringsdirektiv och i ljuset av den arabiska våren fick vi i närbild se hur politiska aktivister kartlades via sociala medier.

 

Kanske har övervakningen på internet gjort att vi helt och hållet har vänt på en viktig föreställning. Före internet frågade man sig vad man egentligen behövde göra för att bli föremål för statlig övervakning. Kanske skulle det krävas att man var kommunist, kriminell eller sysslade med spionage. Först då påbörjades kartläggningen av ens liv. Nu är förhållandet omvänt: Vi har vant oss vid att vi är konstant övervakade, att allt vi gör på internet snappas upp av någon, i något syfte. Ansträngningen ligger inte i att uppfylla kriterierna för att bli övervakad, utan i stället anstränger vi oss, åtminstone ibland, för att slippa bli övervakade.

De flesta undviker övervakning genom att undvika internet. Vi delar inte med oss av vad som helst i sociala medier, vi lämnar inte ut hela våra liv till till en osäker medieteknologi där vi förlorar kontrollen så fort vi kopplar upp oss.

Men många går ett steg längre och använder olika tekniska lösningar för att anonymisera sin nättrafik och dölja innehållet med hjälp av kryptering. När vi gör bankärenden eller handlar med ett kreditkort, utgår vi från att betalningen kan ske på ett säkert sätt, tack vare att trafiken krypteras innan den färdas över internet. Kryptering kan man använda för all form av trafik, även när man chattar eller mejlar med sina vänner. Mjukvaror som exempelvis Tor gör att man kan undvika många former av övervakning, och dessa används dagligen, framför allt av människor som lever i grymma diktaturer.

Den stora frågan är hur pass effektiva NSA (eller FRA för den delen) är på att knäcka dessa krypteringsmjukvaror. Så som det ser ut nu utgör de det enda skyddet mot ett övervakningsprogram som omfattar nästan alla sociala medier och som fångar in nästan all internettrafik. NSA kommer aldrig själva att berätta detta, det är deras största hemlighet. Det är en uppgift som måste läcka, men den som läcker kommer att betala ett högt pris, kanske högre än Snowden.


Vare sig du vill eller inte är du som läser detta redan en del i NSA:s övervakningsprogram. Det finns knappt några sidor kvar på internet som inte är utsmyckade med en "gilla-knapp" till Facebook eller indexerade av Googles sökmotor. Du är en tunn strimma av ljus i det spektrum som fångas in av PRISM. Huruvida du kan dölja dina spår eller inte, fortsätter att vara en öppen fråga.

 

CHRISTOFFER KULLENBERG

är nätaktivist och forskare i Vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag