Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Det här bör du läsa, Ardalan Shekarabi

Fredrik Kärrholm (M).
Foto: Ashley Reed
Ardalan Shekarabi (S).
Foto: SVEN LINDWALL

Det har skjutits ihjäl 50 personer i Sverige i år och rikspolischefen beskriver läget som synnerligen allvarligt. När Ardalan Shekarabi blir Socialdemokraternas nya kriminalpolitiska talesperson bör han undvika att göra samma misstag som Morgan Johansson, skriver Fredrik Kärrholm (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I helgen sköts två personer till döds i Södertälje. Därmed har det skjutits ihjäl 50 personer i Sverige i år. Rikspolischefen beskriver läget som synnerligen allvarligt

I söndags meddelade Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister i övergångsregeringen, att han blir Socialdemokraternas nya kriminalpolitiska talesperson. I sina sociala medier skrev han: ”Hjälp mig: Vad borde jag läsa inom ämnet och vilka personer ska jag träffa? Kom gärna med tips!” 

Frågan är för viktig för att inte besvaras. 

Lästips 1: Om brottsparadoxen 

Kriminologen Amir Rostami har beskrivit en brottsparadox. Svenskar i allmänhet har blivit mindre våldsamma, samtidigt som gängvåldet ökat. Shekarabi bör undvika samma misstag som den avgående justitieministern Morgan Johansson, som återkommande sammanblandat olika typer av våld. 

Skillnaden är stor på fyllerister som hamnar i knivslagsmål och nätverkskriminella som utför beställningsmord. Att visst våld minskar gör inte gängvåldet till ett mindre problem.

Lästips 2: Om problemvidden

Den gångna helgen har invånare i Södertälje skrämts av plötslig automateld. Sådant, liksom bombattentat, kan orsaka posttraumatisk stress. Gängen sprider skräck. 

De kriminella nätverken utgör ett hot av sådan art att blocköverskridande samsyn så långt som möjligt måste eftersträvas.

I rapporten ”Myndighetsgemensam lägesbild av organiserad brottslighet” beskrivs hur företag, kommuner och myndigheter utsätts för korruption, infiltration och utpressning. Häromdagen skrev Anna Dahlberg i Expressen om hur just Södertälje påverkas. De kriminella strukturerna är ett akut hot.  

Härutöver finns flera problem. Till exempel ungdomsrån, våldtäkter, våld mot kvinnor och hedersförtryck. Brottsförebyggande rådet har många rapporter.

Ge brottsoffer upprättelse

Lästips 3: Om straffnyttan

År 2011 inledde en stor insats mot organiserad brottslighet i Södertälje. 17 män dömdes för bland annat mord, utpressning och grovt rån. I dag är alla frisläppta utom en. Ett exempel på otillräckliga straff. 

Grovt kriminella måste låsas in längre och om möjligt utvisas. Bara så kan den organiserade brottsligheten brytas ned. Om detta skriver jag i min egen bok ”Gangstervåld”. Om lagstiftningens brister skriver även Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap, i boken ”Om straff och fängelser”. 

Lästips 4: Om rättvisan

Straff har inte bara en praktisk funktion, utan ger även brottsoffer upprättelse. Vikten av att skipa rättvisa förstås genom att läsa till exempel filosofen Immanuel Kant. 

Behovet av rättvisa är lika mänskligt som behovet av kärlek, gemenskap och respekt. Människan bör behandlas som en person, inte bara en funktion. Här återfinns innebörden av människolivets okränkbarhet.

Lästips 5: Om polisens ineffektivitet 

Lika viktigt som skärpta straff är fler uppklarade brott. Polisens ineffektivitet är ett problem. År 2015 hade polisens utredningsverksamhet knappt 7 500 årsarbetskrafter. I dag är det över 10 000. Utredare har ökat med 40 procent, men trots det överlämnas färre ärenden till åklagare.

Polisens årsredovisning visar även hur få som arbetar i kärnverksamheten. Polisen har färre områdespoliser än personal på HR-avdelning. Patrik Hall, professor i statsvetenskap, förklarar i boken ”Managementbyråkrati” en trend med allt färre som arbetar i statens kärnverksamhet, allt fler som planerar, administrerar och analyserar.

Motarbeta gangsterkultur och klankultur

Lästips 6: Om brottslighetens orsaker 

Brottslighet beror inte på socioekonomiska faktorer. Huruvida någon väljer att begå ett brott beror ytterst på individens värderingar och självkontroll. Detta förklaras av Per-Olof Wikström, professor i kriminologi vid Cambridge, i den vetenskapliga artikeln ”Situational Action Theory”.

En ung person får sina värderingar från omgivningen. Därför måste hederskultur, gangsterkultur och klankultur motarbetas. Satsningar på skola, idrott och andra sociala insatser behövs – med ett ökat fokus på att stärka goda värderingar och sund ungdomskultur. 

Lästips 7: Om Moderaternas politik 

Moderaterna har utformat sin kriminalpolitik med expertkunskap. Jag fick själv förmånen att bidra i egenskap av polis och kriminolog. Se även det omfattande programmet med 52 brottsförebyggande åtgärder. 

Att bekämpa brottsligheten är en central uppgift för en ny, moderatledd regering. De kriminella nätverken utgör dock ett hot av sådan art att blocköverskridande samsyn så långt som möjligt måste eftersträvas. Drabbade medborgare, senast i Södertälje, förtjänar inget mindre.


Av Fredrik Kärrholm

Riksdagsledamot (M)