Det sägs att eftersom var man har tillgång till Google i sin telefon är faktakunskaper onödigt.
Den naturliga följden av detta synsätt är att lärarens roll förändras, från en kunskapsförmedlande auktoritet till en inspirerande coach. Varför ska verb tragglas och multiplikationstabellen repeteras när alla svar finns ett knapptryck bort? Gammalmodigt! Skolan behöver ett nytänk i form av en modern kunskapssyn; en syn som fokuserar på förmågor som kritiskt tänkande, problemlösning och kreativitet.
Det första stycket är ett fabricerat exempel på ett synsätt jag stöter på allt oftare i skoldebatten. Men att förändra skolan i ovan nämnd riktning är fel väg att gå. Det finns nämligen ingen motsats mellan faktakunskap och förmågor som kritiskt tänkande, problemlösning och kreativitet. Det är tvärtom. Att kunna lösa problem, att se saker och ting ur nya perspektiv och att ha ett kritiskt tänkande förutsätter kunskap i den traditionella bemärkelsen, alltså faktakunskap.
I den del av Pisa-undersökningen som mäter elevernas kreativa problemlösningsförmåga presterar de matematiskt kunniga eleverna bäst. Det är således mer sannolikt att påträffa kreativa elever i Singapore än i Sverige. Att lösa komplexa problem kreativt kräver föga förvånande en verktygslåda, vars redskap består av kunskap.
LÄS MER: Den svenska skolan behöver mer disciplin
Att svenska elever är kreativa är en utspridd myt, och den används dessvärre för att bortförklara de fallande kunskapsresultaten. Att kunskap står i motsats till kreativitet är en osanning.
Visst, Sverige är ett av världens mest innovativa länder och har gett upphov till framgångsrika företag, men det är inte dagens skolas förtjänst. Det var inte längesedan svensk skola presterade väl. Många studier visar vikten av en stark skola för ekonomisk utveckling och gynnsamt företagsklimat.
Men hur är det med källkritik, är det inte något som en modern skola bör fokusera på? Självfallet.
Källkritik är kanske viktigare än någonsin förr, inte minst på grund av det förändrande medielandskapet. Men även ett kritiskt tänkande förutsätter kunskap. Den kunnige låter sig helt enkelt inte luras lätt, felaktigheter blottläggs omedelbart och källans trovärdighet bedöms efter innehållets sanningshalt. Kunskap är medicin mot att bli lurad.
Vissa hävdar att det är viktigare att kunna formulera frågor än att sitta inne på svaren. Men frågan som metod betraktat förutsätter även den kunskap. Det är utifrån vetandet frågor kan formuleras.
LÄS MER: Skolan ska inte följa barnens önskan
Som professor Daniel Willingham har konstaterat så måste faktakunskaper föregå förmågor.
Ta fotboll som exempel. Du blir inte ett fotbollsproffs om ditt fokus ligger på att träffa bollen när du dribblar.
Då blir det omöjligt att fokusera på mer komplexa ting, så som anfallsstrategier. Detsamma gäller matematik. Behärskar du inte multiplikationstabellen utantill, blir det genast mer bekymmersamt att lösa mer komplexa ekvationer.
Företrädare av den moderna kunskapssynen är inte helt fel ute. Många förmågor som de förespråkar är eftersträvansvärda, men de föreslår fel åtgärder. Faktakunskap är grunden för att kunna tolka, analysera och förstå vår omvärld.
Snart slår Sveriges skolor upp portarna för en ny hösttermin. Vi behöver en skola som rustar eleverna rikt med baskunskaper.
Att kunna läsa, skriva och räkna, rustar eleverna för en föränderlig omvärld. Det är hög tid att återupprätta kunskapens betydelse i skolan. Det, om något, är en modern kunskapssyn baserad på forskning.
Isak Skogstad
ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
Texten är en kortad version av en text som först publicerades på Skogstads blogg
