Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det är skamligt att ni låtit de gamla dö av corona

Tantpatrullen jobbar för högre pensioner och bättre villkor för de äldre.Foto: JACOB STEPHENSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Brit Rundberg, Tantpatrullen.

Överdödligheten på äldreboenden under coronapandemin är ett skamligt kvitto på åldersdiskrimineringens yttersta konsekvens.

Nu behövs en nystart för landets äldreomsorg, skriver Birgitta Sevefjord och Brit Rundberg i Tantpatrullen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Inom äldreomsorgen arbetar nästan 300 000 personer som undersköterskor och vårdbiträden. 90 procent av dessa är kvinnor. 

De vårdar och ger omsorg till de sjukaste och svagaste på äldreboenden och inom hemtjänsten. Flertalet av de hjälpbehövande är också kvinnor. 

Som tack för sitt slitsamma arbete slutar många av de anställda sitt arbetsliv som fattigpensionärer. Om du är fattig i arbetslivet är du fattig tills du dör. Om detta kan många kvinnor som arbetar inom omsorgen vittna.

Hur kunde det bli så att de som ger vård och omsorg till de äldsta i vårt samhälle, de som i dag kallas de sköra, också har usla arbetsvillkor och usel lön? Hur kunde det bli så att ingen satsar på dessa viktiga samhällsbärande yrkesgrupper?

Skamligt kvitto

Samtidigt som antalet äldre ökat och fortsätter att öka har antalet platser på äldreboenden och antal personer som får hjälp av hemtjänsten minskat över tid.

Kommunernas kostnader för äldreomsorgen har hela tiden pressats ner trots stora behov. Att det har kunnat ske menar vi beror på att de äldre har en mycket svag ställning i samhället och i politiken. 

IVO-utredningen om överdödligheten på äldreboenden under coronapandemin är ett skamligt kvitto på denna åldersdiskrimineringens yttersta konsekvens.

Det är absurt att de som har det dagliga ansvaret för några av de svagaste i samhället har så otrygga arbetsvillkor. Var fjärde som arbetar inom äldreomsorgen är tillfälligt anställd och var femte timanställd daglönare. Delade turer är vanliga. 

Äldreomsorgen sparbössa

Under många år har äldreomsorgen verkligen använts som sparbössa och sparkraven fortsätter. 

Hur ska det bli om några år om utvecklingen fortsätter? Hur ska det bli möjligt rekrytera välutbildad personal till ett av välfärdens både fysiskt och psykiskt tyngsta jobb? Hur ska det gå för de gamla? 

Antalet 80-plussare väntas öka med 50 procent de närmaste åren och det behövs 25 000 fler platser i äldreomsorgen. Men i stället för att bygga ut har var tredje plats försvunnit sedan år 2000 genom politiskt fattade beslut.

Att äldreomsorgen trots detta inte har havererat hänger samman med att det obetalda omsorgsarbetet ökat. 

Att bara två procent av våra riksdagsledamöter är 65 år eller äldre borde få alla riksdagspartier att skämmas

Kvinnors obetalda omsorgsarbete har varit och är en förutsättning för att äldreomsorgen överhuvudtaget fungerar samtidigt som de som arbetar inom omsorgen sliter sönder rygg och axlar på grund av för låg bemanning.

Det behövs ett verkligt omsorgslyft, en nystart för landets äldreomsorg. Staten måste gå in och finansiera både utbyggnad av vård- och omsorgsplatser och utbildning av personal. 

Det kommer att kosta men det är ett samhällsbärande ansvar som måste prioriteras. Enligt finansdepartementet behövs det 90 miljarder mer till vård och omsorg de närmaste åren och då räcker inte de extra miljarder regeringen nyss skjutit till. 

Vi behöver en äldrelag som garanterar en värdig vård och omsorg med rättigheter och självbestämmande för de äldre.

Saknas lagstöd

Det saknas exempelvis lagstöd som ger pensionärer rätt till en god levnadsstandard, hur mycket de än arbetat. En skälig levnadsstandard som gäller i dag och som formulerats inom socialtjänsten är otillräcklig. Det borde vara en god levnadsstandard. 

Vi är också övertygade om att fler äldre i riksdagen än det ynka fåtal över 65 år som nu sitter där skulle öka förståelsen för behovet av både en äldrelag och ett nytt pensionssystem där ingen blir fattigpensionär efter ett långt yrkesliv. 

Att bara två procent av våra riksdagsledamöter är 65 år eller äldre borde få alla riksdagspartier att skämmas över att de tillämpar en systematisk åldersdiskriminering. 

 

Av Birgitta Sevefjord (V)

75 år, Tantpatrullen

Brit Rundberg 

87 år, Tantpatrullen