Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Eleverna behöver krav – inte mer flumskola

Att ta bort kraven i skolan är helt fel väg att gå – det kommer att öka elevernas stressnivå, skriver Isak Skogstad. Foto: SHUTTERSTOCK
Isak Skogstad är högstadielärare.

Den psykiska ohälsan hos dagens elever måste tas på största allvar. Men vägen framåt stavas inte kravlöshet och läxförbud.

Elever mår bra av tydliga krav. Inte minst barn med koncentrationssvårigheter, skriver läraren Isak Skogstad.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | SKOLA. Allt fler barn mår dåligt och känner sig stressade. Dubbelt så många ungdomar lider av psykisk ohälsa i dag som för tio år sedan. Beräkningar visar att närmare 190 000 barn och unga vuxna lider av någon form av psykisk ohälsa. Det finns naturligtvis många orsaker bakom den negativa utvecklingen, men en ny rapport från Folkhälsomyndigheten pekar på att en viktig orsak tycks finnas inom skolan. Det är inte konstigt med tanke på all den tid som barnen vistas där.

Att skolan orsakar stress är alla överens om. Men frågan är vad i skolans arbete som ger upphov till det? I debatten om den psykiska ohälsan hävdar många att det är kraven i skolan som är boven i dramat. De menar att kraven således borde sänkas. Nyligen uppmärksammades exempelvis en högstadieskola i Boden som har infört förbud mot läxor, inlämningsuppgifter och prov i syfte att just minska elevernas stress och "öka jämlikheten".

Lägre krav i skolan ökar stressen

Men sådana åtgärder riskerar att bli kontraproduktiva. Faktum är att de i stället riskerar att förvärra elevernas stress långsiktigt, då prov och läxor gynnar elevernas inlärning. Om kraven sänks och eleverna lär sig mindre kommer det att leda till att de inte klarar av högre studier eller arbetslivet lika väl. Då kommer den tillfälliga stressen, som är fullt naturlig inför exempelvis ett prov, att utvecklas till en långvarig negativ stress.

Att ta bort kraven i skolan är helt fel väg att gå. Faktum är att krav inte alls behöver vara något dåligt – tvärtom så finns det mycket som tyder på att eleverna lär sig mer om lärarna har höga krav på dem. Problemet är alltså inte krav i sig, problemet handlar snarare om hur kraven är utformade. För att kraven ska vara gynnsamma måste de vara tydliga och transparenta, så att de går att förstå av elever och föräldrar.

Läroplanen är för otydligt formulerad

Så är inte fallet i den svenska skolan. I läroplanen är kunskapskraven så otydligt formulerade att till och med hälften av lärarkåren har svårt att tolka dem enligt Skolverkets egen undersökning. Låt mig ta två exempel. För att uppnå betyget C i ämnet historia förväntas en elev i årskurs sex kunna "…föra utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar". För samma betyg i ämnet samhällskunskap ska eleven beskriva "…förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer".

Elever mår bra av struktur och tydliga krav. Inte minst barn som har stökigt hemma eller koncentrationssvårigheter.

Exakt vad dessa krav innebär att en elev förväntas kunna går inte att förstå eller förklara. Det enda som är tydligt med kunskapskraven är att de inte är lämpliga för barn. Som vanligt i den svenska skolan så drabbas dessutom de svagaste eleverna mest av de abstrakta kunskapskraven. Och då ska vi inte tala om de elever som har NPF-diagnoser.

Skippa "progressiv" elevledd undervisning

Det handlar dock inte bara om abstrakta kunskapskrav. Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, menar att en annan viktig förklaring till elevernas ökande stress är den förändrande pedagogiken i den svenska skolan. Under de senaste decennierna har nämligen katederundervisningen minskat till förmån för mer elevledd undervisning. Det har framställts som "progressivt" och "modernt", men barn är varken kognitivt mogna nog att ta ett ansvar för sin inlärning eller ha för mycket elevinflytande.

Debatten bör inte handla om skolan krav ska ställas eller ej, den bör snarare handla om hur kraven är utformade.

Den psykiska ohälsan hos dagens elever måste tas på största allvar. Men vägen framåt stavas inte kravlöshet och elevledd undervisning. Elever mår bra av struktur och tydliga krav. Inte minst barn som har stökigt hemma eller koncentrationssvårigheter. Debatten bör inte handla om skolan krav ska ställas eller ej, den bör snarare handla om hur kraven är utformade och vilka metoder skolan använder för att eleverna ska uppnå dem. 

En slutsats man kan dra är att experimentet med flumskolan har varit allt annat än bra för elevernas välmående.

 

Av Isak Skogstad

Högstadielärare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!