Svensken Johan Gustafsson sitter sedan november 2011 fången i Västafrika. Foto: AFP/AL-JAZEERA
Svensken Johan Gustafsson sitter sedan november 2011 fången i Västafrika. Foto: AFP/AL-JAZEERA

Det är en unik chans att bryta dödläget

Publicerad

Marocko kan sannolikt agera för Johan Gustafsson, som är fånge hos en islamistisk grupp - Det vore skandal om Per Westerberg inte tar upp fallet under sitt besök, skriver Bengt Nilsson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I dag ska riksdagens talman Per Westerberg och en grupp riksdagsledamöter med bland andra socialdemokraten Carina Hägg och folkpartisten Carl B Hamilton resa till Marocko. Det är ett svar på det besök som Marockos talman Karim Ghellab gjorde i Sverige förra året.

Gemensamma angelägenheter ska diskuteras. Högst på dagordningen borde stå frågan om den kidnappade svensken Johan Gustafsson som sedan november 2011 sitter fången hos en islamistisk grupp någonstans i Västafrika.

Marocko har troligen möjlighet att agera konstruktivt i den frågan. Men kommer Per Westerberg att ta upp fallet? I värsta fall har den tystnad som omger Gustafssons öde spridit sig till riksdagen. Det är i så fall en stor skandal.

Johan Gustafsson ville 2011 genomföra en gammal dröm. Att åka motorcykel genom Saharaöknen. Från Europa tog han sig till Marocko och fortsatte söderut. I staden Timbuktu i Mali tog resan en helt ny vändning.

Han satt på ett kafé med tre andra motorcykelresenärer när beväpnade terrorister från gruppen AQIM steg fram och beordrade dem att följa med. En tysk man i sällskapet satte sig till motvärn och sköts brutalt ihjäl på stället. Johan Gustafsson, en holländare och en man med delat brittiskt och sydafrikanskt medborgarskap fördes bort. Sedan dess vet vi väldigt litet om deras situation.

AQIM står för Al Qaida in Islamic Maghreb. Det är en islamistisk grupp som deltog i ockupationen av norra Mali 2012 och som finansierar sin terrorverksamhet med kidnappningar och avancerad smuggling av droger och vapen. Att röva bort turister och andra resenärer i nordvästra Afrika har blivit vanligt på senare år. Det finns många fall där offren har mördats av oklara skäl. För inte länge sedan halshöggs exempelvis fransmannen Philippe Verdon av sina kidnappare i Mali.

Vi vet inte vad Johan Gustafssons kidnappare har begärt. Det är svårt att tro att det skulle vara fråga om något annat än pengar. Det kan naturligtvis handla om en begäran om fångutväxling, men snöda ekonomiska motiv är betydligt vanligare.

Vi vet inte heller hur svenska myndigheter har svarat på kidnapparnas krav. Vad vi däremot vet är att FN:s säkerhetsråd den 27 januari i år enhälligt beslutade att anta en resolution som uppmanar medlemsländerna att inte betala kidnappare för att få loss deras offer. Bakgrunden till det är att AQIM och andra liknande organisationer de senaste tre åren har kammat hem motsvarande cirka 700 miljoner kronor på sin grymma verksamhet.

Bengt Nilsson.Foto: Ylwa Yngvesson
Det är lätt att sympatisera med FN:s ställningstagande. De pengar som betalas ut används till olaglig verksamhet, ofta terrorism. Samtidigt är det lika lätt att förstå den vånda som de kidnappade själva och deras anhöriga känner inför ett sådant beslut. Kanske stängs den enda möjliga dörren till frigivning.

I de fall där kidnappade har släppts har ofta diplomatiska krafter varit i rörelse. Ett särskilt intressant exempel är kanadensaren Robert Fowler som kidnappades i Västafrika 2008. Han och en kollega hölls fångna under mycket svåra förhållanden i drygt fyra månader. När de äntligen släpptes pekade allt på att högt uppsatta politiker och diplomater i något eller några av Malis grannländer hade agerat kraftfullt. Troligen genom att sätta press på den eller de regeringar i regionen som av taktiska skäl har fungerande relationer med de islamistiska terrorgrupperna. Och därmed visst inflytande över deras verksamhet.

Per Westerberg måste som Sveriges representant nu ta det tillfälle som bjuds att lyfta frågan om Johan Gustafsson med sina marockanska värdar. Det är nödvändigt att bryta det dödläge som nu har rått ända sedan november 2011.


BENGT NILSSON,

är journalist och författare.


Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag