Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det är alldeles för tyst om fördelarna med kött

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Foto: Jonas Ekströmer/TT

Line Gordon.

Foto: Mikael Axelsson
Olof Olsson. Foto: Mikael Axelsson
Ät bra kött, producerat av planetskötare och gör det med gott samvete, skriver Line Gordon och Olof Olsson. Foto: Matthew Mead

Det är lätt att tro att många problem vore lösta om vi alla blev veganer, eller i alla fall vegetarianer.

Men det finns en annan sida av köttfrågan som det i dag är alldeles för tyst om – producerat på rätt sätt kan kött medföra stora värden för miljön, skriver Line Gordon och Olof Olsson från Stockholm Resilience Centre.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

När landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i en intervju med Sveriges radio säger att kött inte är ett miljöproblem har han inte helt fel. Producerat på rätt sätt kan köttproduktion faktiskt gynna ett flertal miljövärden. Vi vill se en moderniserad version av söndagssteken där köttet ses som en kvalitetsprodukt, kopplat till höga naturvärden, som vi har råd att unna oss att samlas kring på helgen.

Men Sven-Erik Bucht har även fel. Upp emot 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från köttproduktion, bland annat i form av metangas från magarna hos främst nötkreatur. Det medför en klimatpåverkan i samma storleksordning som utsläppen från hela jordens transportsektor. Jordbruk, inklusive betesmarker, omformar i dag 35-40 procent av jordens markyta och närmre 45 procent av allt som odlas går till djurfoder eller används som energigrödor. Dagens köttindustri är en stor drivkraft bakom utarmning av biologisk mångfald, när till exempel regnskog huggs ned för betesmark eller odling av fodergrödor. Intensiv produktion kan även förvärra övergödning och algblomningar, och på många håll i världen är även köttproduktion kopplat till överanvändning av antibiotika som leder till resistenta bakterier.

 

LÄS MER: Nej, det finns inget "fint" och "bra" kött

 

Forskning har visat att världens 15 rikaste länder i dag äter 7,5 gånger mer protein från kött och fisk, än de 24 fattigaste länderna, och att köttkonsumtionen snabbt ökar med ökad inkomst nästan överallt i världen (Indien är ett undantag, även om de har väldigt många kor per capita). Vi vet i dag även att en vanlig västerländsk kosthållning med mycket kött ger större risker för till exempel diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med till exempel medelhavskost eller en vegetarisk kosthållning. Generellt måste vi i väst minska vår konsumtion.

Det är med dessa siffror i handen lätt att tro att problemen vore lösta om vi alla blev veganer, eller i alla fall vegetarianer. Men det finns en annan sida av köttfrågan som det i dag är alldeles för tyst om. Producerat på rätt sätt kan djurhållning och dess produkter medföra stora och omistliga värden för miljön och samhället. Sverige har ett klimat som passar utmärkt för djurhållning, och många av de miljövärden vi uppskattar i landskapet är kopplade till mjölk- och köttproduktion. Det handlar bland annat om öppna landskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd. Men för att dessa värden skall upprätthållas, utan att de negativa effekterna tar över krävs en djurhållning som bygger på integration av odling av grödor och en mångfald av djurarter.

 

I dag minskar mjölk- och köttproduktionen i de svenska mellan- och skogsbygderna, och antalet bönderna lika så. Gårdarna blir dock större och mer specialiserade. Vi har till exempel bara 5 procent så många mjölkgårdar som i början av 1970-talet, då fanns det även grisar på 40 000 gårdar. Grisarna fungerade då även som kompostkvarnar och jordförbättrare. I dag finns det grisar på färre än 1 000 gårdar, och de har sällan kvar andra funktioner än att bli skinka och bacon.

I dag behöver vi göra en bättre inventering av de alla de miljö- och samhällsvärden som köttproduktion kan ha i Sverige. När Sven-Erik Bucht utformar den nya Livsmedelstrategin är det viktigt att bygga in incitament som gör att köttproducenter, som ju förvaltar så stor del av våra ekosystem, kan bli de planetskötare de skulle kunna vara.

Det är dags att återföra söndagssteken i en modernare tappning i de svenska hushållen. En exklusiv kvalitetsprodukt, kopplat till höga naturvärden, som alla hushåll har råd att unna sig, åtminstone en gång i veckan. Ät bra kött, producerat av planetskötare och gör det med gott samvete. Låt köttet återfå sin ställning som något extra festligt att samlas kring till helgen. Modernisera steken genom det trendiga nos till svans-tänket där allt kött tas tillvara och byt gärna ut steken mot söndagskorv eller söndagsköttbullar emellanåt.

 

Line Gordon

Docent och biträdande forskningschef, Stockholm Resilience Centre

Olof Olsson

Fil. dr. och biträdande föreståndare, Stockholm Resilience Centre

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!