Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Den psykiska ohälsan är fullständigt ohållbar

Under det senaste decenniet har andelen barn i åldern 10–17 år som fått en psykiatrisk diagnos av läkare inom den specialiserade vården eller förskrivits psykofarmaka ökat med 100 procent, skriver generaldirektörerna Olivia Wigzell och Johan Carlssson. Foto: SHUTTERSTOCK
190 000 barn och unga vuxna i Sverige sökte vård på grund av psykisk ohälsa år 2016. Foto: SARA STRANDLUND
Olivia Wigzell är generaldirektör för Socialstyrelsen.
Johan Carlson är generaldirektör för Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson

På ett decennium har andelen barn i åldern 10–17 år som fått en psykiatrisk diagnos eller psykofarmaka fördubblats.

Den ökande psykiska ohälsan är varken acceptabel eller hållbar, skriver generaldirektörerna för Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | PSYKISK OHÄLSA. Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Det har rapporter från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen visat under flera år. Därför vill vi i dag, på den internationella världsdagen för psykisk hälsa, mana till att ta barns och ungas psykiska hälsa på stort allvar.

I slutet av förra året rapporterade Socialstyrelsen att närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige hade sökt vård på grund av psykisk ohälsa år 2016. Under det senaste decenniet har andelen barn i åldern 10–17 år som fått en psykiatrisk diagnos av läkare inom den specialiserade vården eller förskrivits psykofarmaka ökat med 100 procent. Motsvarande ökning bland unga vuxna 16–24 år var närmare 70 procent. Att fler av dem som behöver stöd söker och erbjuds stöd är positivt. Den ökande psykiska ohälsan är dock varken acceptabel eller hållbar. 

 

 

Mobbning och skolstress  

Även Folkhälsomyndighetens enkätundersökning "Skolbarns hälsovanor" visar på en liknande utveckling. Sedan 1980-talet har Folkhälsomyndigheten följt utvecklingen av självrapporterade psykiska och psykosomatiska besvär bland flickor och pojkar i åldersgrupperna 11, 13 respektive 15 år. Fram till i dag har en fördubbling skett av besvär bland barn i åldrarna 13 respektive 15 år.

Även om oro och nedstämdhet kan vara en del av livet är den kraftiga ökningen av psykiska och psykosomatiska besvär illavarslande. Studier visar att de ofta förekommer tillsammans med andra svårigheter, som att inte kunna prata med sina föräldrar, att vara stressad av skolarbetet och att vara mobbad. 

 

LÄS MER: Du måste våga ställa frågan om självmord

 

Högre risk att dö i förtid

Socialstyrelsens registeranalyser visar dessutom att unga som har uppgett att de har ängslan, oro eller ångest löper högre risk än andra att dö i förtid, att vårdas för psykisk sjukdom eller självmordsförsök. Det finns därför all anledning att ta barn och ungas psykiska besvär på allvar, inklusive de självrapporterade. 

En förändring behöver därför ske, både gällande att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa, samt att erbjuda stöd och behandling till de som utvecklat psykisk ohälsa eller de som har psykisk funktionsnedsättning.

Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft fram skolans centrala roll i frågor som rör barns och ungas psykiska hälsa, och i skolan finns möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder. Det är troligt att brister i skolans funktion och en större medvetenhet om förändrade krav i arbetslivet har bidragit till ökningen av psykosomatiska besvär bland barn och unga. 

Skolan måste ges förutsättningar

Även Socialstyrelsen har pekat på att ökningen kan ha att göra med de ungas livssituation och miljöerna där de vistas. Detta tyder på att insatser många gånger krävs utanför hälso- och sjukvården, dels för att främja hälsa och förebygga ohälsa innan den blivit alltför uttalad, dels för att vården ska klara att stödja de som har mer omfattande behov.  

För att möta den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga krävs att skolan, inklusive elevhälsan, men även till exempel mödra- och barnhälsovården, ges förutsättningar att minska den. Först när samhället i stort skapar goda livsvillkor för de unga kan hälso- och sjukvården ges möjlighet att möta behoven. 

 

Av Olivia Wigzell

Generaldirektör Socialstyrelsen

Johan Carlson

Generaldirektör Folkhälsomyndigheten

 

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT

Har du tankar om självmord? Känner du någon som mår dåligt?

Har en närstående begått självmord?

Här finns det hjälp att få:

Mind - Självmordslinjen

Här kan du chatta eller ringa till om du har frågor och funderingar

www.mind.se 

Nationella hjälplinjen

Ring 0771-22 00 60. Alla dagar 13-22

Jourhavande medmänniska

Tel: 08-702 16 80. Alla dagar 21-06.

www.jourhavande-medmanniska.se 

BRIS vuxentelefon

Tel: 077-150 50 50. Måndag-fredag, 09-12

Aktuella öppettider på www.bris.se 

BRIS – Barnens hjälptelefon

Tel: 116 111. 

Aktuella öppettider på www.bris.se  

Svenska kyrkan

Svenska kyrkan har jourhavande präster man kan prata med alla dagar mellan kl 21-06. 

Ring 112 och be om att bli kopplad. 

SPES telefonjour

Tel: 08-34 58 73. Alla dagar 19-22. 

SPES telefonjour finns för dig som är närstående till någon som tagit sitt liv.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!