Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Demokratigranska förortsmiljonerna

NY MINISTER. Alice Bah Kuhnke uppmanas att ta kontroll över kulturstödet. Foto: Lisa Mattisson

Alice Bah Kuhnke måste kontrollera att miljonstödet till förortskultur inte går till organisationer vars verksamhet strider mot demokratiska värdegrunder, skriver Eli Göndör.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tre svenska medborgare i 20-årsåldern som krigat för IS påstås har dödats under strider om den kurdiska staden Kobané i norra Irak. Två av dem kom från Stockholm och en kom från Göteborg. Säkerhetspolisen hävdar dessutom att det finns 90 kända fall av personer med svensk anknytning som strider för olika islamska extremistgrupper ute världen

Hittills har dock varken politiker eller etablerade mediers hantering löst problemet eller lyckats skydda muslimer i Sverige som dagligen drabbas av radikala religiösa uttryck.

Rekryteringen till jihadistiska rörelser sker i områden där institutioner är som svagast. Fenomenet beskriver Nalin Pekgul i sin bok "Jag är ju svensk". Där institutionell täthet minskat står grupper med olika idéer redo att ta över områden. Samtidigt som staten drar sig undan eller försvagar existerande institutioner tilldelas verksamheter och organisationer med religiös profil statligt bidrag. Bidragen ger organisationerna legitimitet och möjlighet att etablera sig, men är ibland samtidigt ett problem i de utsatta områdena, för att de inte tydligt tar avstånd från jihadisktiska rörelser ute i världen.

Muslimer som av olika anledningar tagit värvning för att strida för muslimska terrororganisationer är därtill ingen ny företeelse i Sverige. Verksamheten har i åratal påpekats av Per Gudmundson ledarskribent på Svenska Dagbladet som konsekvent ignorerats av etablerade medier.

I Oktober 2007 gick premiären av Oscar Hedins dokumentärfilm "Det svider i hjärtat". Filmen visar hur social utsatthet, svåra hemförhållanden och inte sällan en historia av småbrott är en gemensam nämnare för de flesta som presenteras i filmen och vars ambition är att någonstans i världen få stupa för islam. Hedins film försvann från biodukarna fortare än den hade kommit upp.

När journalisten Amun Abdullahi 2009 avslöjade att ledaren på en fritidsgård i Rinkeby rekryterade ungdomar till våldsmilisen al-Shabaab blev hon utfryst i Rinkeby där hon bodde. Hon blev anklagad för att ha sålt sig till svenska journalisters svartmålning av islam. Enligt Amun Abdullahi var det något som hon hade förberett sig på. Däremot var hon helt oförberedd på att också bli ifrågasatt av etablerade svenska medier. Den 24 april 2010 avfärdades Amun Abdullahis uppgifter som hörsägen och rykten i det välrenommerade radioprogrammet "Konflikt" i Sveriges Radio.

Institutionell täthet förhindrar både brottslighet och religiös radikalism. Institutionerna behöver inte vara statliga men olika idéer och målsättningar måste ges samma möjligheter till att etablera sig. Det är orimligt att strö skattemedel över organisationer eller idéer som i första hand har en religiös profil: Dels för att minst två tredjedelar av Sveriges muslimer förhåller sig neutralt till sin religion, dels för att inga pengar blir över till verksamheter som vill ägna sig åt annat än sådant som är religiöst profilerat eller kopplat till andra religioner än islam.

I den nya kulturbudgeten är 230 miljoner kronor märkta för kultur i miljonprogrammen över en fyraårsperiod. Men för att initiativet ska få önskad effekt måste demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke, MP, se till att det finns en översyn som garanterar att pengar inte går till organisationer vars verksamhet strider mot principiella värdegrunder, som alla människors lika värde oavsett kön, sexuell läggning eller etnisk och religiös tillhörighet.

Vi får inte tro att problemet försvinner bara för att ingen talar om det och ingen hjälps av att dem som tar upp det stämplas som islamofober. Tvärtom kan verksamheter, med destruktiv påverkan, fortsätta i det fördolda. De som vill opponera sig eller vara en motkraft till den religiösa aktivism som förekommer i vissa förorter begränsas inte minst av välmenande journalister som tror sig skydda majoritetsbefolkningen genom att dölja den verksamhet som förmörkar deras tillvaro.

 

ELI GÖNDÖR,

är filosofie doktor i religionshistoria och redaktör för Timbro-antologin "Religionen i demokratin".

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!