Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Debatt: Snyltandet är en del av lajvkulturen

Vad det handlar om är att en hel generation ungdomar får lära sig att en meningsfull fritid förutsätter skattepengar, och att vägen till det efterlängtade tevespelet går via bidrag i stället för att sommarjobba och spara månadspengen, skriver Martin Borgs.

Sveriges roll- och konfliktspelsförbund får mest bidrag av alla - bara i år har ungdomsorganisationen fått 21 miljoner kronor, skriver Martin Borgs.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

FAKTA

"Vad händer med en generation bidragsentreprenörer när de växer upp?

Just nu är tiotusentals barn och unga ute och säljer jultidningar. Drömmen om att tjäna ihop egna pengar är en stark drivkraft. Tänk att dessutom kunna förtjäna den där premien man önskat sig.

Men för dagens generation unga finns det en genväg till det där tevespelet för tusentals kronor. Varför inte söka bidrag, genom att starta en spelförening? Det är så enkelt att det gjort en hel generation till bidragsentreprenörer.

Sverok, eller Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, är landets överlägset största ungdomsförbund. Med 175 000 bidragsgrundande medlemmar är man tio gånger så stora som SSU, Ung Vänster, Grön Ungdom, LUF, KDU och CUF. Tillsammans.

Ungdomsstyrelsen delade ut 209 miljoner kronor till ungdomsorganisationer 2012. Drygt 21 miljoner kronor gick till Sverok, det vill säga var tionde bidragskrona.

Det var anledningen till att jag som Slöseriombudsman bestämde mig för att granska organisationen. Hur kunde litet förbund för lajvare och rollspelare bli Sveriges överlägset största ungdomsorganisation?

Svaret är inte fusk, om någon trodde det. Tvärtom. Sveroks framgångsfaktor är att de följer bidragsreglerna till punkt och pricka. Det är precis det som är problemet.

Sedan starten 1989 har Sverok medvetet arbetat för att göra det så enkelt som möjligt för så många ungdomar som möjligt att söka bidrag.

Under 90-talet delade man ut "starta förenings-kit" på hobbymässor för att locka till sig lajvarna som då blev allt fler. Efter millennieskiftet breddade man sig för att locka till sig datorspelsgenerationen, och gjorde det möjligt att söka bidrag över nätet.

Det första som möter en besökare på Sveroks hemsida är en tydlig steg-för-steg guide till hur man startar en förening och sedan söker bidrag för denna. På hemsidan finns också konkreta guider för hur ungdomarna kan maximera olika typer av bidrag. Idag är det också möjligt att starta digitala föreningar, där man inte behöver ses i verkligheten utan kan sköta allt på nätet.

Bidragsentreprenörskapet har varit framgångsrikt. Under några få år fördubblades medlemssiffrorna. Det senaste året har dock vinden vänt, och flera stora e-sportföreningar har försvunnit. Dessutom har staten stramat upp reglerna vilket minskar Sveroks statsbidrag med ett par miljoner kronor.

Hur möter man hotet om minskade bidrag från staten?

Genom att försöka hitta skattepengar på annat håll, där kranarna ännu inte skruvats åt. "Det finns gott om pengar på kommunal och regional nivå" hävdar Sverok.

En del i Sveroks nya strategi är använda rätt ord när de pratar med bidragsgivare, och exempelvis kalla spelkonventen för kulturarrangemang eftersom det är ord som bidragsgivarna känner igen. Ungdomarna uppmanas också att inte söka för lite pengar - "en mångfaldsatsning är inte två resor och att trycka en broschyr, det är en person som kan arbeta med saken på halvtid i ett år."

I exempelvis Dalarna har Sverok varit så framgångsrika på att söka bidrag att man "står inför det trevliga dilemmat hur vi ska göra av med pengarna."

Ur statens perspektiv är det givetvis ingen principiell skillnad på att spela tevespel ihop, eller knattefotboll. Den ena hobbyn är inte mer värdefull än den andra. Vad det handlar om är att en hel generation ungdomar får lära sig att en meningsfull fritid förutsätter skattepengar, och att vägen till det efterlängtade tevespelet går via bidrag i stället för att sommarjobba och spara månadspengen.

Vad händer med en generation bidragsentreprenörer när de växer upp? Deras barn lär inte sälja jultidningar.

Vad händer med en generation bidragsentreprenörer när de växer upp? Har ungdomsminister Nyamko Sabuni som är ansvarig för miljonrullningen funderat på det?

 

Martin Borgs, jobbar som slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!