"Mario Monti klarar förmodligen Italien ur den värsta krisen. Vad som väntar efter Monti vet ingen. Just nu uppträder Berlusconi som om han vore död, bara för att se om världen klarar sig utan honom", skriver journalisten Bo Hagström
"Mario Monti klarar förmodligen Italien ur den värsta krisen. Vad som väntar efter Monti vet ingen. Just nu uppträder Berlusconi som om han vore död, bara för att se om världen klarar sig utan honom", skriver journalisten Bo Hagström

De unga och flitiga är Italiens räddning

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det är den 28 oktober 2011. I Vernazza samlas chockade bybor på det lilla torget vid hamnen. Hela byn är begravd i gyttja och lera efter den våldsamma flodvåg som drog in över turistparadiset Cinque Terre. Skylten från Unesco, som tillkännager att byn hör till mänsklighetens världsarv, är symtomatiskt på väg att rasa ner i havet.

Först står de där som förstenade, tårögda och tysta av sorg och tittar på förödelsen. Sedan höjer någon rösten: "ce la faremo", vi ska klara av det. Och snart växer det i korus: " Ce la faremo!"

I Rom diskuterar ledamöterna i deputeradekammaren lagförslag C3333 hela förmiddagen. Frågan är om man ska ha rätt till efterlevandepension även om man slagit ihjäl sin äkta hälft. I Palazzo Madama debatterar senaten finansplanen, och det fanns skäl till oro: statsskulden är 1,7 biljoner euro, budgetunderskottet 47 miljarder euro, tillväxten noll och Italien står i eurokrisens centrum.

Men Europas högst betalda politiker behöver i varje fall inte bekymra sig för sin egen ekonomi. I senatens restaurang betalar de bara 25 kronor för oxfilén. Subventionerat av skattebetalarna. "Ce la faremo!"

Själv står jag i baren på klassiska Caffè Sant´Eustachio . Här rostar de fortfarande sitt eget kaffe över glödande kol, och jag betalar gärna 35 kronor för en espresso och en panino med lufttorkad skinka. Det är ju det här Italien som jag älskar: hantverket och passionen för livets goda. "Sono ladri", de är tjuvar, säger min granne i baren och pekar mot Palazzo Madama och senaten som ligger där på andra sidan gatan. Jag sväljer min espresso i en enda klunk. "Ce la faremo!"

Efter fyrtio års resande i Italien har jag lärt mig att det enda sättet att bevara kärleken till det här landet är att hålla politiken på avstånd. Det handlar inte alls om verklighetsflykt, snarare självbevarelsedrift.

Redan min första kontakt med italiensk politik blev en besvikelse. Jag var förlovad med en italienska och hennes pappa var lokalpolitiker för dåvarande regeringspartiet Democrazia Cristiana. Efter att jag hade berömt hans hemgjorda vin frågade han mig om jag behövde hjälp med att skaffa jobb.

"Jag kan ordna in dig på svenska ambassaden i Rom", sa han trovärdigt. "Jag är personlig vän med utrikesminister Aldo Moro så jag ber bara honom att ringa till sin kollega i Stockholm så att han ser till att du får jobb på ambassaden."

"Ce la faremo?" I helvete heller! Inte kunde han fixa ens en så enkel sak.

Många italienare bär på liknande besvikelser efter svikna politikerlöften. När Italiens rikaste affärsman Silvio Berlusconi klev in på den politiska arenan efter de stora korruptionsskandalerna i början på 1990-talet väcktes förhoppningar om en nystart. Politikerföraktet var kompakt, men Berlusconi lyckades förmedla illusionen att nu skulle alla bli lyckligare med mer pengar i plånboken. Forza Italia! Heja Italien!

Verkligheten blev som bekant en annan med skandaler och maktmissbruk. Corte dei Conti, italienska Riksrevisionsverket, uppskattar att det ges och tas emot 60 miljarder euro i mutor inom den offentliga sektorn. Den totala skatteflykten tros uppgå till 120 miljarder euro.

Jag träffar ett gäng ungdomar på Roms innepizzeria Pizzarium. Giorgio, som läser juridik, tar fram ett tidningsurklipp och visar mig. "En parlamentsledamot kostar samhället 2 215 euro i minuten! Jag kan ta det jobbet för halva kostnaden - i månaden", säger han.

Mario Monti klarar förmodligen Italien ur den värsta krisen. Det tror i alla fall 70 procent av italienarna, enligt en opinionsundersökning. Vad som väntar efter Monti vet ingen. Just nu uppträder Berlusconi som om han vore död, bara för att se om världen klarar sig utan honom.

Hoppet står till en ny generation som träder fram och säger "ce la faremo!" Och till byborna i Vernazza som utan bistånd grävde bort 60 000 kubikmeter gyttja och räddade ett världsarv. Ce l´hanno fatta, de klarade det. "Det är klart att vi är stolta. Vi gjorde ju det här tillsammans", säger krögaren Paolo Basso på värdshuset Taverna del capitano.

 

BO HAGSTRÖM

Bo Hagström är journalist och författare


Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag