Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De som inte betalat skatt ska inte räddas

Philip Botström, förbundsordförande för SSU.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
David Ling, språkrör för Grön ungdom.
Foto: Grön ungdom

Ett flertal länder, med Danmark i spetsen, har annonserat att man inte kommer låta företag registrerade i skatteparadis ta del av de statliga stöd som följt i coronas spår. 

Nu är det hög tid att Sverige tar samma steg. Den som inte betalat skatt ska heller inte räddas av skattebetalarna, skriver Philip Botström, SSU, och David Ling, Grön Ungdom.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. De senaste veckorna har mångas liv dominerats av coronaviruset. Nyhetsflödet kretsar kring smittspridning och krishantering. Samhället har i grunden förändrats på ett drastiskt sätt: flygen står på marken, alla som kan jobbar hemifrån och t o m miljöpartister tycker det är rimligt att pausa trängselskatten i Stockholm. Vi måste alla göra vad vi kan för att begränsa smittspridningen. Det handlar om solidaritet.

Solidaritet måste också vara ledordet för hur vi hanterar pandemins ekonomiska konsekvenser. Regeringen har redan levererat stödpaket på hundratals miljarder, samtidigt som oppositionen har ropat efter än större satsningar. I Moderaternas fall så mycket som 100 miljarder varje månad tills vidare. 

Om staten ska fungera som ett försäkringsbolag ska det framför allt gälla bolag som betalat sin ”premie”. Att se till att svenska skattepengar inte försvinner till skatteparadis är grundläggande.

Krisen prövar ledarskapet. Och en kris kräver mer än överbudspolitik, särskilt från ett parti som gärna vill ses som ansvarsfullt och statsbärande.

Bolagen ska vara registrerade i Sverige

En sak har Moderaterna rätt i. Ju färre som förlorar sitt arbete, dess bättre. Därför har också stora delar av regeringens politik kretsat kring att möjliggöra för fler att behålla arbetet – korttidspermitteringar, slopade arbetsgivaravgifter och riktade hyresbidrag är bara några exempel på stöd som fokuserar på att motverka varsel.

Men precis som med andra bidrag och stöd från det offentliga måste de åtföljas av krav. 

Det första kravet som bör ställas är att företaget ska vara registrerat i Sverige och ha betalat skatt. Om staten ska fungera som ett försäkringsbolag ska det framför allt gälla bolag som betalat sin ”premie”. Att se till att svenska skattepengar inte försvinner till skatteparadis är grundläggande.

Ställ tuffare krav på de som delat ut mest

Det andra kravet som bör ställas är att välmående bolag också bär sin del av bördan. Efter en absurd debatt driven från ungdomsförbund till höger enades finansutskottet om att inte tillåta aktieutdelningar i bolag som tar del av statliga stöd. Nu bör vi ta nästa steg. De bolag som har delat ut mest pengar under de senaste fem åren bör få ett tuffare medfinansieringskrav för att få del av stöden. Samtidigt bör ytterligare stöd till storbolag endast ges i utbyte mot statliga ägarandelar eller marknadsmässiga räntor. 

Pandemin är tillfällig och det är rimligt att staten stöttar upp ekonomin under en tillfällig svacka. Men den som resonerar i termer av att det enbart ligger i statens intresse att lönsamma bolag hålls flytande under krisen är antingen korkad, eller så försöker man dölja vem som vinner mest på kravlösa statliga stöd till lönsamma bolag. Det är förstås ägarna till de lönsamma bolagen.


Av Philip Botström

Förbundsordförande SSU

David Ling

Språkrör Grön ungdom