Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De låga förväntningarnas rasism är förödande för skolan

Storvretskolan blev tidigare i år den första kommunala skolan att tvångsförvaltas av staten. Botkyrka kommun har nyligen fått klartecken att återdra driften.Foto: ÅSA SJÖSTRÖM
Debattören Hamid Zafar är tidigare rektor och utsågs till Årets svensk 2018 efter sitt arbete vid Sjumilaskolan i Biskopsgården.Foto: PRIVAT

Jag har läst samtliga rapporter från Skolinspektionen om Storvretskolan. Det är som att ta del av en resa rakt ner i en mörk avgrund. 

Varför drog ingen i handbromsen tidigare? skriver Hamid Zafar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Hur långt är en kommun beredd att gå för att intala sig att kejsaren inte är naken? Barnet i sagan var ensam om i att se sakfrågan i sin konkreta nakenhet när vuxengenerationen ämnade hålla ihop det med imaginära guldtrådar. Storvretskolan i Botkyrka är emellertid ingen saga men bär likväl på en lärorik sensmoral. 

Storvretskolan blev tidigare i år den första kommunala skolan att tvångsförvaltas av staten när guldtrådarna började ge upp i sina sömmar. De sedvanliga flosklerna på kommunens hemsida beskrev en skola med ett positivt arbetsklimat som utvecklade elevernas empatiska förmåga. Ord för att täcka över en skola i fritt fall under flera års tid. Skolinspektionen hade under en treårsperiod gjort återkommande besök på skolan och påtalat bristerna. Jag har läst samtliga rapporter från Skolinspektionen om Storvretskolan. Utredarna har svårt att dölja sin frustration mitt i all myndighetssvenska. Att läsa beslutsrapporterna är som att ta del av en resa rakt ner i en mörk avgrund. Varför drog ingen i handbromsen tidigare? 

Tystnadskultur i skolförvaltningen

En del av svaren får vi i den oberoende granskning som tillsattes efter att Storvretskolan tvångsförvaltades. Granskningen pekar på allvarliga brister. Enligt rapporten präglas Botkyrkas skolförvaltning av en ”tystnadskultur” där problem systematiskt projiceras ”någon annanstans” eller ”sopas under mattan”. Information från skolan förskönas och vattnas successivt ut när de sipprar mellan de olika nivåerna.  

I Federico Morenos Expressen-reportage från Storvretskolan träffade han tjänstemännen på kommunhuset i Botkyrka. Tjänstemännen menade att det skulle vara stigmatiserande för eleverna på Storvretskolan att höra om hur dålig skolan var. Rädslan resulterade i att Storvretskolan blev tvångsförvaltad. Det om något borde vara stigmatiserande. 

Det återkommande mönstret

I sagan om Storvretskolan återkommer ett mönster. Det är de ständigt låga förväntningar på eleverna. Det skildras till exempel genom en elev som går runt på skolan med en visselpipa och leker ordningsvakt. Han hoppas på att bli elevassistent i framtiden. I samband med att rektorerna vill bjuda in en förebild så föreslås att man bjuder in en hiphopartist. Som om elevernas kulturella världsbild var begränsad enbart till rapmusik. 

I boken ”Sju reportage du behöver läsa för att förstå Sverige 2019” har Expressen samlat texter från Federico Moreno och Johanna Karlsson. Där finns bland annat Morenos reportage om Storvretskolan med.

Jag tänker ofta på det där med låga förväntningar och hur det sammanfaller med missriktad välvilja. De låga förväntningarnas rasism är ett fenomen där man utgår ifrån olika förväntningar på människor utifrån kultur och etnicitet. 

Jag har stött på denna missriktade välvilja i flera sammanhang under mina verksamma år i Göteborgs förorter. Under flyktingkrisen 2015 fylldes skolorna i Biskopsgården med nyanlända elever till den grad att de elever som inte fick plats placerades på skolor runtom i stadsdelen. Det beslutades att dessa elever skulle bussas till sina respektive skolor. Jag funderade mycket över det då. Varför de här eleverna som flytt till Sverige under svåra umbäranden inte bedömdes kunna åka kollektivtrafik utan i stället bussades. Skolorna låg i samma stadsdel, eleverna hade gratis busskort och det rörde sig inte om småbarn. Ändå bedömdes de inte ha förmågan att självständigt ta sig till skolan. 

Rädslan för att stigmatisera slår fel

Att likt lamm utan egenansvar bussas till sin skola borde vara än mer kränkande och förminskande. Att ha så pass låga förväntningar på kapabla ungdomar borde väl vara stigmatiserande. Istället är rädslan att stigmatisera en dålig skola så stor att man låter det gå så långt att den tvångsförvaltas. 

Det är dags att ömsa skinn och växa ur förminskande tvångskoftor. Även om de är sydda med guldtråd. 

 

Av Hamid Zafar

Barn- och utbildningschef, Mullsjö

Fd rektor i Biskopsgården

Utsedd av Fokus till Årets svensk 2018 

 

Fotnot: Den 23 oktober meddelade Skolinspektionen att Botkyrka kommun får fortsätta att driva Storvretskolan på egen hand: ”Bristerna har åtgärdats”.

Hamid Zafar: ”Ängsligheten förvärrar stöket i skolan”