Foto: Pelle T Nilsson / STELLA PICTURESFoto: Pelle T Nilsson / STELLA PICTURES
 Foto: Pelle T Nilsson / STELLA PICTURES

De är inte staplar i statistiken, de är barn

Publicerad

Många av mina elever riskerar att utvisas till Afghanistan. Jag ber dig Morgan Johansson, du som minister måste sätta stopp för detta, skriver specialpedagogen Samuel Engelhardt.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Hej Morgan,

Jag skriver detta brev till dig för att jag är orolig för många unga människor jag känner.

Ungdomar som har kommit till Sverige efter september 2015. Barn och ungdomar som lämnat krig, förföljelse och fattigdom bakom sig. Ensamma har de tagit sig över halva jorden för att finna en framtid i ett land som haft fred i århundrade.

Den nya lagen som trädde i kraft i år gör att dessa barn och ungdomar riskerar att utvisas. Deras förhoppningar om en, som studenter sjunger; ”… ljusnande framtid är vår” kommer att grusas.

 

Jag arbetar som specialpedagog och lektor och jag vet att mina elever kan komma och kommer att skickas till Afghanistan, ett land de aldrig levt i. Deras föräldrar tvingades fly därifrån, av samma skäl som deras barn flyr nu.

En skillnad nu är att de afghanska pojkarna, vars föräldrar flytt till Iran, skickas till fronten i Syrien för att slåss med regeringsstyrkorna där. Afghanistan dit de skall utvisas till, är för många av dem ett okänt land.

Där kommer de att förpassas till att bli andra klassens medborgare, samtidigt som de saknar alla former av skyddsnät i form av familj eller vänner. Oavsett var deras resa slutar, kommer förmodligen många av dem inte att bli särskilt gamla. De riskerar att sluta som soldater eller slavarbetare.

 

LÄS MER: Tror ni verkligen att att barnen nöjesflyr hit? 

 

När jag står och ser ner i skolkorridoren kan jag inte säga vem som är vem, eller som Gunnar Danielsson sjunger ” Vem får gå? Vem blir kvar? ”Jag ser ungdomar som erbjuds möjligheten att ta första steget mot att förverkliga sina drömmar.

Med en känsla av sorg i mitt hjärta vet jag att många av dem aldrig kommer att ens erbjudas möjligheten att stanna. De förlorade sin chans för att de har sitt ursprung i Afghanistan.

Dessa unga människor som reser från Mellanöstern gör inte det av någon äventyrslusta. Det är barn som lämnar sina familjer i den mån det finns någon familj, att lämna. De gör det för att det inte finns några andra utvägar. När jag ser på dem tänker jag att det kunde vara mina egna barn eller barnbarn.

 

LÄS MER: Lika viktigt att vuxna inte bedöms vara barn

 

Morgan, jag vill berätta om två av dessa pojkar, H och H.

H och H var två elever som kom till Sverige 2010. Två Afghanska pojkar som bokstavligen simmade till Europa, då deras människosmugglarbåt sjönk utanför Grekland. Jag gör en lång historia kort. I dag läser de båda juridik i Göteborg. Det blev möjligt för att de fick stanna i Sverige.

Om du vill kan jag berätta om en annan pojke som kom samtidigt som de två andra. Han var så rädd för alla att han trots att han behövde glasögon inte vågade ha dem på sig, eftersom han fått dem gratis.

Jag lyckades aldrig få reda på vad som hänt, men jag kan föreställa mig och gråter av vanmakt för att jag inget kan göra. Jag ser hur många av mina elever kämpar för en framtid, de lägger hela sin själ och förhoppning i skolan. För de vet att en utbildning är deras nyckel.

 

Det är inte statistiska staplar vi pratar om. Det är barn och unga av kött och blod. Morgan jag ber dig! Tänk om tänk rätt, tänk med hjärtat också. Låt mig få se alla mina elever i korridoren också i fortsättningen.

 

En ursprunglig version av texten publicerades på Samuel Engelhardts Facebook-sida 


Vänligen,

Samuel Engelhardt

Specialpedagog och lektor emeritus

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag