Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför ska du gå och rösta i kyrkovalet

Stefan Swärd, debattör och pastor i Evangeliska frikyrkan.
Foto: OKÄND

Det blir inte något extra val i höst, men vi närmar oss ett kyrkoval.

Låt mig berätta varför det är så viktigt att de 5,7 miljoner svenskyrkliga medlemmarna går och röstar, skriver Stefan Swärd, debattör och pastor i Evangeliska frikyrkan.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Medierubrikerna betonar oftast att många lämnar Svenska kyrkan. Det märkliga är att Svenska kyrkan fortfarande har 5,7 miljoner medlemmar och har klarat medlemstappet mycket bra om man jämför med politiska partier, fackföreningar och folkrörelser med rötterna i 1800-talet. Trots att ateismen varit vår bärande statsideologi sedan 1960-talet verkar de kristna och kyrkliga rötterna vara anmärkningsvärt slitstarka. 

Kristendomen har blivit mer mångfacetterad i Sverige, framför allt på grund av invandringen. Vi har numera en ortodox kyrkofamilj och en katolsk kyrkofamilj förutom de klassiska frikyrkorna och den lutherska kyrkofamiljen. Det officiella Sverige har i viss utsträckning inte begripit att Sverige har blivit alltmer religiöst på grund av invandringen. 

En kritisk analys är nödvändig där man kan skilja på dålig religion och positivt religiöst inflytande

Även den kristna bilden är mer heterogen i jämförelse med tiden för den lutherska enhetskyrkan. De olika kyrkorna har dock en gemensam grund i tron på Jesus, att Gud har blivit människa genom Jesus Kristus, tron på betydelsen av hans död och uppståndelse, Bibeln som en helig skrift, och en tilltro till de klassiska kristna bekännelseskrifterna. Det är mer som förenar än som skiljer när det gäller de olika kristna kyrkorna. 

På global nivå räknar vi med över 2 miljarder medlemmar i de olika kristna kyrkorna. Antalet muslimer är nästan lika många. En global jämförelse mellan kristet präglade länder och muslimskt präglade länder är till kristendomens fördel. 

Diktatur och förtryck

Kyrkligt präglade länder domineras av demokrati och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter. Muslimskt dominerade länder dominerar i rankningen över länder med diktatur och förtryck. I många muslimskt dominerade länder är det förenat med livsfara att lämna sin religion. Kristet präglade länder har sedan 1800-talet i regel övergett den typen av totalitära system. 

Men politikens tendens att använda religionen för att mobilisera politisk makt hotar ständigt bakom hörnet och det är inte överspelat för kyrkans del. Vi ser det tydligt i dagens Ryssland där Putin mobiliserar det kristna, religiösa kulturarvet för att främja sin makt. Vi ser samma mönster i den amerikanska trumpismen. Vi ser det i Polen där den traditionella kristna religionen var en frihetsrörelse i kampen mot kommunismen men som nu uppfattas som allierad med statsmakten när det gäller att nedmontera grundläggande demokratiska spelregler.

Kritisk analys

De 5,7 miljoner svenskkyrkliga medlemmarna behöver rösta i kyrkovalet i september. Men också reflektera över religionens roll i det moderna samhället. En kritisk analys är nödvändig där man kan skilja på dålig religion och positivt religiöst inflytande. Men det behövs också en kritisk analys av hur handfallet det moderna sekulära samhället hanterar religion – förslaget att förbjuda religiösa friskolor är ett aktuellt exempel på en sådan tondövhet. 

Kyrkovalet handlar om valet till Svenska kyrkan, en kristen kyrka. Att reflektera över kristendomens ursprung och sanningsanspråk är också på sin plats inför kyrkovalet. Hur kan en vishetslärare i norra Israel, i Romarrikets utmarker, som blev mördad vid 33 års ålder, 2000 år senare vara världens mest kända och beundrade person? Efter 2000 år är det mer än 2 miljarder som bekänner sin tro på Jesus som Gud och frälsare. Hur kan detta vara möjligt? Det bör man också fundera över när man röstar i kyrkovalet.


Av Stefan Swärd

Pastor i Evangeliska frikyrkan, ställer upp i kyrkovalet i höst för Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka