Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför ska du äta mer ultraprocessad mat

Här är några av dagens största inrikesnyheter.
Begreppsförvirringen kring ultraprocessad mat skapar en onödig ängslan, skriver Andreas Håkansson. Foto: JENS CHRISTIAN
Andreas Håkansson är docent i livsmedelsteknik vid Lunds universitet.Foto: Johan Lindvall

Frågan om vilken mat vi bör äta för att må bra är ständigt aktuell. Ofta heter det att vi ska undvika ”processad mat”.

Det finns inget som tyder på att ultraprocessade livsmedel är sämre för oss – i stället borde vi äta mer, skriver Andreas Håkansson, docent i livsmedelsteknik. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. En del forskare tycks instämma i att mat som bearbetats på fabrik är sämre för hälsan. I Expressen (20/12 2019) stod att läsa om en fransk studie som sade sig bevisat att ultraprocessad mat ger diabetes, fetma och cancer. Studien ingår i en rad undersökningar vars resultat tyvärr blivit gravt misstolkade, både av forskare som är tekniskt okunniga och i media. I själva verket finns inget som tyder på att mer processade livsmedel är sämre för oss. Istället har vi mycket att vinna på att äta mer av rätt sorts processad mat.

Den traditionella nutritionsforskningen undersöker hur hälsa påverkas av vad maten innehåller. Från sådana studier vet vi att mer socker, fett och salt, samt mindre fibrer och grönsaker är sämre för hälsan. Men beror ”nyttigheten” också på om maten tillagats på fabrik eller av hur många ingredienser som använts? Detta är frågor den uppmärksammade franska studien vill undersöka men misslyckas med att besvara.

Processandet har inte undersökts

Vad studien visar är att de deltagare som åt mer av det forskarna benämnde ”ultraprocessad” mat oftare blev sjuka. Men forskarnas definition av ultraprocessad mat har ingenting med graden av industriell bearbetning att göra. Ultraprocessat kallar de huvudsakligen sådant som innehåller mycket socker, salt, fett och alkohol samt lite fibrer. Klassen innefattar med andra ord mat vi redan vet är onyttig. Hur hårt livsmedlet processats på fabrik har inte undersökts i studien.

Att grundlöst stigmatisera processning är inte bara oärligt, utan också ett hot mot en framtida hållbar livsmedelsproduktion.

Naturell yoghurt definieras exempelvis inte som ultraprocessad av de franska forskarna, trots att detta är en produkt som ur ett processtekniskt perspektiv genomgått en hårdhänt behandling på mejeriet. Mjölken som ska bli yoghurt har exempelvis utsatts för g-krafter som är hundra gånger starkare än vid en raketuppskjutning, pressats i 500 km/h genom en smal spalt och upplevt snabb och kraftig upphettning. 

Socker och fett har fått ett nytt namn

Om yoghurten däremot blandats med socker och frukt kallas den plötsligt ultraprocessad i studien. Det är väsentligt att skilja på naturell och söt yoghurt när man diskuterar hälsoeffekter. Men skillnaden beror på att den söta yoghurten innehåller mer socker. Den naturella yoghurten är bevisligen bra för oss oberoende av den hårdhänta behandlingen.

På samma sätt kallar forskargruppen salta jordnötter, sötad granola samt starksprit för ultraprocessade, medan naturella nötter, osockrad granola och vin inte är det. I ingen av dessa fall går det att utifrån tillverkningsförfarandet tala om en objektiv skillnad i graden av processning. Att de skiljer sig åt i hur de påverkar hälsan beror på hur mycket socker, salt och alkohol de innehåller.

Utifrån en så missvisande definition av ”ultraprocessad” är det inte märkligt att somliga forskare tycker sig se negativa effekter på hälsan. Men vad de egentligen gjort är att bekräfta den gamla insikten att mer socker, fett och salt är sämre för oss, samt gett dessa livsmedel ett nytt namn.

Begreppsförvirringen skapar ängslan

Spelar det då någon roll om vi säger ”ultraprocessat” när vi menar ”onyttigt”? Ja, i högsta grad. Begreppsförvirringen skapar ängslan över den mat vi troligen behöver äta mer av framöver för att mätta en växande befolkning samtidigt som vi minskar koldioxidutsläppen. 

Växtbaserade substitut till kött – såsom ärtfärs och texturerade sojabiffar – är ofta bättre för både hälsa och klimat än sina traditionella alternativ. Samtidigt är en grönsaksbiff mer processad än en blodig biff. Att grundlöst stigmatisera processning är inte bara oärligt, utan också ett hot mot en framtida hållbar livsmedelsproduktion.

 

Av Andreas Håkansson

Docent i livsmedelsteknik

Lunds universitet