Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför måste vi kartlägga hatarna

HATET MOT MOSKÉN. Natten till den 2 januari klottrade någon hakkors på moskén på Södermalm i Stockholm. Foto: STINA GULLANDER/TT

Moskéer som attackeras genom sprayade hakkors och inslängda grisfötter. Synagogor som utsätts för stenkastning och en katolsk kyrka som eldhärjas. Därtill en rädsla för många att bära religiösa symboler. Detta sker i Sverige år 2014.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Stora mörkertal i hatbrott mot muslimer och judar i Sverige

Mer än 5 500 hatbrott polisanmäldes 2012.

72 procent av de anmälda hatbrotten, närmare 4 000, hade främlingsfientliga eller rasistiska motiv.

6 procent, cirka 310 anmälningar, hade islamofobiska motiv.

5 procent, omkring 260 anmälningar, hade kristofobiska eller andra antireligiösa motiv.

4 procent, ungefär 220 anmälningar, hade antisemitiska motiv.

Det finns en stor skillnad i antal mellan polisanmälningar och uppskattningar av det verkliga antalet brott. 2011 uppskattas att 151 000 främlingsfientliga hatbrott kan ha begåtts.

Källa: Brottsförebyggande rådet/TT

När moskén på Södermalm i Stockholm attackerades i början av året var en reaktion att "Det är graffiti". För oss handlar det om allt annat än graffiti; religionsfriheten är en grundbult i det svenska samhället. För oss är det mycket allvarligt att en religiös byggnad vandaliseras med nazistiska symboler, att människor förföljs på grund av att de bekänner sig till en viss tro eller att man inte vågar bära religiösa symboler. Rent hat är alltid skrämmande och än värre blir det när hatet bagatelliseras. Vi får aldrig normalisera eller bagatellisera när människor som besöker en religiös byggnad möts av hakkors.

Den opolitiska tankesmedjan Pew Forum presenterade i januari en rapport som bland annat tar upp individers, organisationers och gruppers inställning till religion i samhället. Sedan 2007 har Sverige halkat ner i listan.

Vi finns bland länder som har hög nivå av fientlighet gentemot religiösa, något som måste tas på största allvar. Det är också djupt oroande att nazister marscherar på våra gator och deras aktiviteter har ökat under senare tid. De mobiliserar inför årets två viktiga val.

Runt om i Europa kan vi även se en utveckling där populistiska, nationalistiska och främlingsfientliga partier går framåt och deras valfråga är intolerans. EU skapades som ett fredsprojekt där grundtanken var att om vi är beroende av varandra kommer inga krig att startas mot varandra. Men de krafter som vi nu ser mobiliseras runt om i Europa, och även i Sverige, riskerar att skapa klyftor mellan människor. Ett "vi och dom" som skuldbelägger snarare än ser till allas lika värde, rättigheter och möjligheter.

Från regeringens sida har vi under senare år kraftigt höjt ambitionsnivån när det gäller kampen mot intoleransen och för människors frihet. Vi avsätter 61,5 miljoner kronor de närmaste fyra åren för att bekämpa främlingsfientlighet och intolerans. Skolans roll i arbetet kan inte nog understrykas. Vi har tagit initiativ för att höja kunskapen och förmågan att bemöta hatet på nätet. Regeringen har också gett bidrag till judiska församlingar för ökad säkerhet.

Under de senaste tre åren har stödet till trossamfund ökat med mer än 50 procent - just för att trossamfunden är en viktig del av ett vitalt civilt samhälle.

Regeringen för kontinuerligt samtal med trossamfunden om olika frågor som rör dem, bland annat genom regeringens råd för kontakt med trossamfund som möts flera gånger per år. Hur vi kan hantera säkerhets- och attitydfrågor är alltid ett viktigt samtalsämne.

Men det behöver göras mer. Därför ger regeringen i dag ett uppdrag till Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, att kartlägga främlingsfientliga och andra former av intoleranta handlingar mot trossamfund, såväl medlemmar som samfundens lokaler. Det handlar framförallt om judiska och muslimska församlingar och dess medlemmar. Men vi vet att även till exempel konvertiter som bor i Sverige i dag lever under stor oro. Uppdraget ska redovisas i oktober 2014 i samband med en större konferens för berörda myndigheter och trossamfund.

Vi måste ständigt stå upp för ett öppet och tolerant samhälle och alla människors lika värde. När en ung muslimsk kvinna får sin sjal avryckt, när rabbinen i Malmö vittnar om öppen antisemitism och när personer som konverterat misshandlas för att de har ett dopintyg i sin väska - måste samhället reagera. Vi måste stå upp för att skydda våra medmänniskors rätt att få tro och leva ut sin tro i Sverige.

Sverige ska inte gå i den fälla som fler andra europeiska länder hamnat i, nämligen att tillåta att små främlingsfientliga opinioner får flytta hela den politiska kartan. Regeringens budskap är tydligt. Vi står upp mot all form av rasism och intolerans och vi tänker aldrig låta främlingsfientliga krafter sätta agendan i Sverige.

 

Erik Ullenhag, FP, integrationsminister

Stefan Attefall, KD, samfundsminister

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!