Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför har SlösO fel om "smutsig" solel

I dag är det europeiska elsystemet integrerat, och när ny, billig och förnybar solel kommer in, knuffas dyr och smutsig kol- och gaskraft ut, skriver Mattias Goldmann. Foto: COLOURBOX
Mattias Goldmann är vd för tankesmedjan Fores.
Johan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen. Foto: MAGNUS GLANS

Statens stöd till solel är skadligt för miljön och klimatet, skrev Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson. 

Nu svarar Mattias Goldmann: "Den som sätter upp solceller gör en stor, enkel och synlig klimatinsats och ska känna sig stolt."

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK | SOLEL. Liksom Teslan symboliserar hur vi lämnar fossilbilen bakom oss, har solceller på kort tid blivit själva symbolen för energisektorns omställning, med otroliga 1 100 procents ökning av installerad effekt mellan 2010 och 2016.  Just därför är det viktigt att granska solstödet och solelens klimatnytta – så långt är Slöseriombudsmannens kritik välkommen.

Men påståendet att solelen är "smutsigare än elen du redan har i uttaget" visar att SlösO lever kvar i en tid då el producerades utan koppling till omvärlden. I dag är det europeiska elsystemet integrerat, och när ny billig förnybar el kommer in, knuffas dyr och smutsig kol- och gaskraft ut. Solcellernas genomsnittutsläpp på 30-35 g CO2 per genererad kWh i Sverige ska därför jämföras med europeisk marginalel – den el som först stängs av när ny kommer in – på 400-750 g CO2 per kWh. 

Solceller minskar klimatpåverkan med drygt 90 procent

Solcellerna minskar alltså klimatpåverkan med drygt 90 procent, enligt statliga forskningsinstitutet Rise som baserar sig på forskning granskad och publicerad i mycket ansedda Nature. Därtill slår Rise fast att solceller fortsatt utvecklas, just för att marknaden växer; "För varje fördubbling av den installerade kapaciteten globalt, tenderar koldioxidutsläppen från solelen att minska med ungefär 20 procent" – klimatnytttan ökar alltså successivt. Därtill finns förstås en stor samhällsnytta av att minska känsligheten i elproduktionen, så att det i en krissituation finns lokal och decentraliserad produktion som är svår att slå ut.

Slöseriombudsmannen har rätt i kritiken av stadsstödet

SlösO:s kritik mot statsstödet för solceller är i linje med branschorganet Svensk Solenergis, som uttryckligen föredrar andra styrmedel. I denna del är SlösO:s kritik riktig, men får paradoxalt nog ses som ett slöseri med resurser eftersom den redan tidigare framförts av Riksrevisionen, med större tyngd och djupare analys. Regeringen har också redan besvarat kritiken, och "instämmer även i att det inte finns en samlad omfattande samhällsekonomisk analys av stöden till solel".

Stödet till solel må vara ineffektivt, men solelen i sig är det inte. Den som sätter upp solceller gör en stor, enkel och synlig klimatinsats och ska känna sig stolt. Vill hen avstå från att söka stöd för solcellerna, är det naturligtvis välkommet – då blir det mer pengar över för andra som vill ställa om till förnybar, lokalproducerad och klimatsmart solel!

 

Av Mattias Goldmann

Vd Tankesmedjan Fores 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!