I dag är det europeiska elsystemet integrerat, och när ny, billig och förnybar solel kommer in, knuffas dyr och smutsig kol- och gaskraft ut, skriver Mattias Goldmann. Foto: COLOURBOXI dag är det europeiska elsystemet integrerat, och när ny, billig och förnybar solel kommer in, knuffas dyr och smutsig kol- och gaskraft ut, skriver Mattias Goldmann. Foto: COLOURBOX
I dag är det europeiska elsystemet integrerat, och när ny, billig och förnybar solel kommer in, knuffas dyr och smutsig kol- och gaskraft ut, skriver Mattias Goldmann. Foto: COLOURBOX
Mattias Goldmann är vd för tankesmedjan Fores.Mattias Goldmann är vd för tankesmedjan Fores.
Mattias Goldmann är vd för tankesmedjan Fores.
Johan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen. Foto: MAGNUS GLANSJohan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen. Foto: MAGNUS GLANS
Johan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen.  Foto: MAGNUS GLANS

Därför har SlösO fel om "smutsig" solel

Publicerad

Statens stöd till solel är skadligt för miljön och klimatet, skrev Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson. 

Nu svarar Mattias Goldmann: "Den som sätter upp solceller gör en stor, enkel och synlig klimatinsats och ska känna sig stolt."

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK | SOLEL. Liksom Teslan symboliserar hur vi lämnar fossilbilen bakom oss, har solceller på kort tid blivit själva symbolen för energisektorns omställning, med otroliga 1 100 procents ökning av installerad effekt mellan 2010 och 2016.  Just därför är det viktigt att granska solstödet och solelens klimatnytta – så långt är Slöseriombudsmannens kritik välkommen.

Men påståendet att solelen är "smutsigare än elen du redan har i uttaget" visar att SlösO lever kvar i en tid då el producerades utan koppling till omvärlden. I dag är det europeiska elsystemet integrerat, och när ny billig förnybar el kommer in, knuffas dyr och smutsig kol- och gaskraft ut. Solcellernas genomsnittutsläpp på 30-35 g CO2 per genererad kWh i Sverige ska därför jämföras med europeisk marginalel – den el som först stängs av när ny kommer in – på 400-750 g CO2 per kWh. 

Solceller minskar klimatpåverkan med drygt 90 procent

Solcellerna minskar alltså klimatpåverkan med drygt 90 procent, enligt statliga forskningsinstitutet Rise som baserar sig på forskning granskad och publicerad i mycket ansedda Nature. Därtill slår Rise fast att solceller fortsatt utvecklas, just för att marknaden växer; "För varje fördubbling av den installerade kapaciteten globalt, tenderar koldioxidutsläppen från solelen att minska med ungefär 20 procent" – klimatnytttan ökar alltså successivt. Därtill finns förstås en stor samhällsnytta av att minska känsligheten i elproduktionen, så att det i en krissituation finns lokal och decentraliserad produktion som är svår att slå ut.

Slöseriombudsmannen har rätt i kritiken av stadsstödet

SlösO:s kritik mot statsstödet för solceller är i linje med branschorganet Svensk Solenergis, som uttryckligen föredrar andra styrmedel. I denna del är SlösO:s kritik riktig, men får paradoxalt nog ses som ett slöseri med resurser eftersom den redan tidigare framförts av Riksrevisionen, med större tyngd och djupare analys. Regeringen har också redan besvarat kritiken, och "instämmer även i att det inte finns en samlad omfattande samhällsekonomisk analys av stöden till solel".

Stödet till solel må vara ineffektivt, men solelen i sig är det inte. Den som sätter upp solceller gör en stor, enkel och synlig klimatinsats och ska känna sig stolt. Vill hen avstå från att söka stöd för solcellerna, är det naturligtvis välkommet – då blir det mer pengar över för andra som vill ställa om till förnybar, lokalproducerad och klimatsmart solel!

 

Av Mattias Goldmann

Vd Tankesmedjan Fores 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag