Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför blir förbudet mot tiggeri troligen ogiltigt

Tiggeriförbudet blir i praktiken ogiltigt, skriver debattörerna.
Göran Lambertz, före detta justitieråd.Foto: FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Sunita Memetovic, biträdande jurist, Advokatfirman Ericksson & Häggquist.
Foto: PER WISSING / PER WISSING GT/EXPRESSEN

Vellinge kommuns förbud mot tiggeri strider sannolikt mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det blir då i praktiken ogiltigt, skriver före detta justitierådet Göran Lambertz och juristen Sunita Memetovic.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 17 december godkänt Vellinge kommuns förbud mot tiggeri. Domen har fått blandade reaktioner. På den ena sidan är det jubel från många kommuner och försiktigt gillande från bland annat statsministern. På den andra ifrågasättande eller avståndstagande från kommentatorer och organisationer för mänskliga rättigheter.

 

LÄS MER: Vellinge får klartecken att införa tiggeriförbud

 

Skyddas av Europakonventionen

Men vi har inte hittills sett eller hört någon som tydligt har sagt det kanske viktigaste. Nämligen att ett förbud mot passivt tiggeri sannolikt blir ogiltigt trots Högsta förvaltningsdomstolens dom.

Hur kan det vara så?

Jo, som många kommentatorer har påpekat berörde inte Högsta förvaltningsdomstolen frågan om det är en mänsklig rättighet att stilla be om pengar för sitt uppehälle. Om en sådan vädjan skyddas av yttrandefriheten i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, kan ett förbud inte genomdrivas i Sverige. Det blir i praktiken ogiltigt.

Juridiska hinder 

Vi avstår från att här beröra de humanitära, moraliska, diskriminerande, praktiska och historiska aspekterna på ett tiggeriförbud. Vid sidan av dessa finns det alltså – trots Högsta förvaltningsdomstolens dom – troligen rent juridiska hinder mot förbudet.

Vad då ”troligen”? Varför vet vi inte säkert? 

Det finns inte någon uttrycklig regel i Sverige eller internationellt som ger människor en rätt att vädja om hjälp. Däremot finns bestämmelser som i olika former klargör att människor har rätt till någorlunda rimliga levnadsförhållanden. Det är osäkert hur långt denna rätt sträcker sig, men det är möjligt att länder som Rumänien och Bulgarien skulle fällas av Europadomstolen i Strasbourg om romer som lever under usla förhållanden i landet skulle stämma staten. 

Tiggare har stämt staten

Vad som är säkert är att alla har yttrandefrihet och att denna frihet inte kan inskränkas hursomhelst. I USA har det klarlagts att det strider mot yttrandefriheten att förbjuda människor att till exempel stå på allmän plats och hålla upp en skylt med texten ”Hjälp” eller liknande. Det är ännu osäkert om samma sak gäller i Europa. Frågan har ännu inte prövats, men det ligger ett fall i Europadomstolen. Målet rör tiggare som har stämt den schweiziska staten.

Strider mot de mänskliga rättigheterna

I Europakonventionen om mänskliga rättigheter sägs att yttrandefriheten får inskränkas bland annat ”till förebyggande av oordning”. Om man inte ”förebygger oordning” genom ett tiggeriförbud, har man inte rätt att införa det. Då strider ett förbud mot de mänskliga rättigheterna.

Om en tiggare skulle stämma Sverige till Europadomstolen i Strasbourg på grund av ett tiggeriförbud, blir alltså frågan om förbudet behövs ”till förebyggande av oordning”. Vi bedömer det som sannolikt att domstolen skulle säga att behovet av att förebygga oordning inte ger stat och kommun någon rätt att förbjuda en helt stillsam vädjan om ekonomisk hjälp. Exempelvis att någon står eller sitter tyst med en skylt och en mugg. Vi vill nog inte vara sämre i Europa än man är i USA.

 

LÄS MER: Kollektivtrafiken blir en frizon för tiggare 

 

En mänsklig rättighet att tigga

Troligen är det alltså en mänsklig rättighet att tigga. Det gäller i varje fall så länge tiggaren inte gör något mer än att uttrycka det mest grundläggande: ”Jag behöver hjälp.” Och det betyder att det faktiskt inte är tillåtet att införa en bestämmelse som förbjuder allt tiggeri. 

Då kan man fråga sig varför inte Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde saken genom att ta upp även frågan om en vädjan om hjälp skyddas av yttrandefriheten. Saken hade visserligen inte berörts av parterna i målet, Vellinge kommun respektive länsstyrelsen  i Skåne län. Men det hade inte hindrat domstolen. 

 

LÄS MER: Finns en lag – behövs inget tiggeriförbud

 

Högsta domstolen skulle ta upp frågan 

Det är ingen tvekan om att Högsta domstolen skulle ha tagit upp frågan om ett förbud hade prövats där i exempelvis ett mål där en person hade straffats för att ha brutit mot förbudet. Och det hade domstolen gjort även om ingen av parterna hade berört saken.

Vi har svårt att förstå varför Högsta förvaltningsdomstolen inte berörde den fråga som faktiskt är den allra viktigaste, och kanske svåraste. 

Nu får vi vänta ytterligare en tid innan saken är slutligt avgjord. Det blir den antingen genom det nämnda målet i Strasbourg eller i ett kommande mål där någon straffas, eller drabbas av en annan sanktion, för att ha brutit mot förbudet.

 

Av Göran Lambertz 

Före detta justitieråd

Sunita Memetovic

Biträdande jurist, Advokatfirman Ericksson & Häggquist