Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför behöver Sverige en ny fastighetsskatt

Faktum är att Sverige är en udda fågel i västvärlden. Vi är ett av de länder som tar ut lägst fastighetsbeskattning för att finansiera välfärden, skriver Markus Kallifatides.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG/ MEDIABILD/IBL
Markus Kallifatides är ordförande för S-föreningen Reformisterna.
Foto: Juliana Wiklund

Fastighetsbeskattning kan göras fördelningspolitiskt mycket gynnsam och är svår att fiffla med. Den tickar i samtliga boxar för hur vi kan se till att gemensamt finansiera sjukvården och äldreomsorgen på ett rättvist sätt, skriver Markus Kallifatides, Reformisterna, i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Människor i hela landet vet betydelsen av en fungerande välfärd. Inte minst under pandemin har vi sett vad en bristande välfärd kan leda till. Vi har sett det i äldreomsorgen, i en pressad sjukvård och vi har sett det i hela den svenska krisberedskapen. Vår välfärd har helt enkelt inte varit tillräckligt rustad. 

En stark bidragande faktor till att det blivit så är Liberalerna och den samlade borgerligheten, som under alliansens regeringsinnehav sänkte skatterna i stället för att säkra svensk välfärd och krisberedskap. Hela 300 miljarder kronor har skatten sänkts med under de senaste tre decennierna. Det motsvarar hundratusentals sjuksköterskor och undersköterskor i vården och äldreomsorgen. Händer som i dag inte finns. 

Skattekvoten behöver öka

Det positiva i sammanhanget är att vi kan göra något åt saken. Men då krävs det att fler är med och bidrar. För att vara extra tydlig – inga liberala applåder i världen kommer säkerställa att vi har tillräcklig kapacitet i vården och omsorgen. Skattekvoten behöver öka, exempelvis genom införande av en progressiv fastighetsskatt. 

Liberalernas Mats Persson varnar för socialdemokratisk skattechock. Nu får han svar av Reformisterna.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

Faktum är att Sverige är en udda fågel i västvärlden. Vi är ett av de länder som tar ut lägst fastighetsbeskattning för att finansiera välfärden. Fastigheter är en stabil skattebas, fastighetsbeskattning kan göras fördelningspolitiskt mycket gynnsam och är svår att fiffla med. Den tickar i samtliga boxar för hur vi kan se till att gemensamt finansiera sjukvården och äldreomsorgen på ett rättvist sätt. 

En växande fråga inom S

Mot den bakgrunden driver nu socialdemokrater runtom i landet frågan om att förändra fastighetsbeskattningen. Den nuvarande modellen är djupt orättvis och innebär att en småhusägare i Dalsjöfors betalar lika mycket i ”fastighetsavgift” som börsbolagsdirektören med 30-miljonersvilla på Lidingö. 

För några välbeställda villaägare med de dyraste husen även utanför Stockholms län skulle det säkert kunna bli en tusenlapp var i månaden. 

Välfärden måste gå först

Men den raka frågan till Mats Persson är, vilka lärdomar har han gjort av situationen i svensk sjukvård, äldreomsorg och krisberedskapen under coronapandemin? Behöver vi ha fler händer i omsorgen eller färre? Behövs det bättre villkor för de anställda eller mer pressade tidsscheman och slimmade verksamheter? Behöver de rika större skattesänkningar eller bör vi i stället rusta Sverige och vår välfärd för framtiden? 

För mig är valet enkelt. Välfärden först.  


Av Markus Kallifatides

Ordförande S-föreningen Reformisterna