Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför är vi köttätare bra för miljön och mångfalden

Du kan med gott samvete äta 300 gram svenskt nötkött i veckan – på sikt kanske upp till 500 gram, skriver Karin Bonde. Foto: FREDRIC BONDE
Karin Bonde Foto: DISCOVERY

Många hävdar att vi inte bör äta något kött alls och skambelägger all köttkonsumtion.

Men det är nödvändigt att äta kött om Sverige ska ställa om till ekologisk odling och bevara den biologiska mångfalden, skriver Karin Bonde.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Hur ofta äter du kött?

DEBATT | LIVSMEDEL. Av hänsyn till klimat och biologisk mångfald bör vi äta 300 gram kött per person och vecka. Bakgrunden är att vi inte konstant odla grödor för människomat på våra åkerjordar utan måste med jämna mellanrum (efter ca 4–6 år) odla gräs, kallad vall, i minst två år för att konstruera en mångfald som begränsar parasiter och sjukdomar, förbättrar mullhalt och jordstruktur samt tillför kväve genom biologisk kvävefixering.

När vallen betas av kor eller klipps 2–3 gånger per år tröttas ogräs ut och återväxten av gräs och klöver lagrar in koldioxid respektive kväve från luften. Det gör att behovet av gödsel och bekämpningsmedel blir mindre när vallen bryts och produktionsodlingen startar. Det gräs och klöver som klipps lagras som hö och ensilage som används som vinterföda till nötkreatur vars gödsel sedan tillbakaförs marken. 

Vallen behöver betas

Därför är vallen en del av det ekologiska kretsloppet. Vallodling är också ett regelkrav för att få använda KRAV-märket i eko-odling. Att låta klippet förmultna är inte bara ett resursslöseri utan skulle i sin tur ge ifrån sig växthusgaser vid förmultning. 

Det innebär att av all Sveriges produktiva åkermark så bör 30-40% ligga som vall. Moderna bönder känner till vallens välgörande effekter och det är i dessa nivåer som vallproduktionen ligger. I tillägg kommer naturbeten, dvs marker som inte kan produktionsodlas för att kultiveras därför att det är för stenigt, magert, kuperat. 

300 gram kött i veckan

Det gräs, örter och klöver som växer på vallar och naturbeten kan inte konsumeras av människor eftersom vi inte kan bryta ned cellulosa. Därför behövs betande, idisslande djur som får och nötkreatur. De beräkningar som jag har gjort, och som verifierats av representanter från LRF och WWF är att vi kan äta ca 300 gram kött per person och vecka, dvs två köttmiddagar. Detta är en hållbar köttkonsumtion ur ett svenskt perspektiv. I tillägg får vi mjölk och i dag kommer 56 procent av allt kött från mjölkproduktionen. 

Om du verkligen vill göra en insats, ät mindre kött och välj svenskt kött från betande djur

Flera debattörer och klimatforskare (bl a i SvD 16/3 2019) lyfter fram bönor och ärtor som hållbara alternativ till kött. Detta argument håller bara delvis eftersom baljväxter bara kan odlas vart sjunde år då de annars lätt drabbas av sjukdomar som jordbundna svampar. Om vi i Sverige bara odlade baljväxter till mat kan vi producera motsvarande 370 gram per person och vecka.

Köttförbud är fel väg

Många hävdar att vi inte bör äta något kött alls och skambelägger all köttkonsumtion. Media har flitigt rapporterat ”max 14 gram kött per person och dag” men helst inget alls. Dessa beräkningar tar dock inte hänsyn till vare sig växtföljder eller de naturliga beten som finns och att naturbetesmarker måste betas för att behålla sina vilda växter och djur.

Naturbetesmarker (hagar, strandängar, skogsbeten och alvarsmark) har utöver den estetiskt tilltalande landskapsbilden mycket höga biologiska naturvärden som belysts av flera forskare och WWF. Dessa marker kräver betesdjur men dessvärre har dessa marker minskat med 75% på bara hundra år.

Det gäller att välja rätt kött

Slutligen måste man komma ihåg att det ur klimatsynpunkt är mycket stor skillnad på vilket nötkött vi äter. Importerat kött och djur som är snabbuppfödda på kraftfoder står längst ned på klimatstegen och har liten betydelse för biologisk mångfald. Det nötkött som är absolut mest hållbart att konsumera är naturbeteskött. Dessa djur föds upp enbart på gräs och helt utan grödor som skulle kunna användas som människomat. Denna märkning börjar dyka upp, fråga din lokala handlare och sök efter de många Reko-ringgrupper på sociala medier. Självklart kostar detta kött mer men om det blir lönsamt för bönderna med naturbeteskött kommer det skapa incitament att ta tillbaka fler av de beten som nu vuxit igen. Kommer vi tillbaka på historiska nivåer på två miljoner hektar kan vi kanske äta 500 gram kött per vecka med gott samvete.

Så om du verkligen vill göra en insats för den biologiska mångfalden, ät mindre kött och välj svenskt kött från betande djur.

 

Av Karin Bonde

Lantbrukardotter