Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dags att börja lyssna till "vanligt folk"

Stefan Hedlund.
Stefan Hedlund. Foto: John Locher / AP TT NYHETSBYRÅN

Medan etablissemanget har ägnat sig åt projicering av den egna verkligheten har Sverigedemokraterna bedrivit ett till synes mycket framgångsrikt gräsrotsarbete med att just lyssna till ”vanligt folk”, skriver professorn Stefan Hedlund.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Utfallet av det amerikanska presidentvalet har skapat rejäla svallvågor av massmedial självrannsakan. Ända fram till dess att valresultaten började visa att Donald Trump var på väg att vinna förblev budskapet att Hillary Clinton skulle bli USA:s första kvinnliga president. Många har frågat hur man kunde ha så fel.  

Den amerikanska kabelkanalen CNN har sänt ett timslångt program där begreppet ”totalt misslyckande” var ledmotiv, och en återkommande fråga var hur medierna framgent skall kunna återvinna trovärdighet.

Det som nu står på spel är inte bara opinionsinstitutens mätmetoder. Problemets kärna ligger i att tongivande medier så tydligt har projicerat eget önsketänkande om valutgången att man inte velat eller kanske inte ens förmått uppfatta signaler om att väljarnas preferenser inte stämde överens med den egna visionen. Och i en demokrati är det faktiskt i slutänden väljarna snarare än medierna som avgör.

 

LÄS MER: Trump vann inte tack vare outbildade, vita män

 

 

Det svenska fallet skiljer sig inte från detta mönster. För dem som endast följt nyhetsflödet i de etablerade svenska medierna har det säkert framstått som lika obegripligt att det amerikanska folket kunde rösta för Trump, som att det brittiska folket tidigare kunde rösta för brexit. I båda fallen har det ju varit fråga om populistiska strömningar som blivit kraftfullt fördömda. Att olika former av sociala medier i båda fallen har presenterat mätningar och analyser som pekat på betydande överraskningar har inte noterats.

Det allvarliga i denna utveckling ligger i att samhället delas upp i två läger. På ena sidan ett politiskt och massmedialt etablissemang som envist håller fast vid sin vision av hur verkligheten borde se ut. På den andra en växande andel av befolkningen som anser att deras verklighet är väsentligen annorlunda, och att ”etablissemanget” inte bryr sig om deras problem.

Det den svenska eliten ibland föraktfullt kallar ”vanligt folk” upplever en växande oro och otrygghet som kopplas till kris i flyktingmottagningen, till våld och bilbränningar i förorter, till en upplevelse av att asylsökande ostraffat kan begå massvåldtäkter, och till att något skydd eller stöd från polisen i allmänhet inte längre är att räkna med. Uttryck för sådan oro bemöts rutinmässigt av förnekelser och av fördömanden om rasism.

Medan etablissemanget har ägnat sig åt projicering av den egna verkligheten, och åt brännmärkningar av dem som hyser oro, har Sverigedemokraterna bedrivit ett till synes mycket framgångsrikt gräsrotsarbete med att just lyssna till ”vanligt folk”.

 

En färsk undersökning från analysföretaget Inizio visar att 48 procent av svenskarna anser att Jimmie Åkesson är den partiledare som bäst förstår vanliga väljares livssituation. Statsminister Stefan Löfven uppnår 29 procent, och moderatledaren Anna Kinberg Batra 13 procent, strax över Miljöpartiets båda språkrör som endast får 12 procent.

Vad de etablerade partierna har all anledning att begrunda är att nästa riksdagsval kanske inte alls kommer att bli ett protestval. Det kan mycket väl komma att bli en manifestation av ett grundläggande skifte i svensk politik, där Sverigedemokraterna befäster och behåller en ställning som största parti, med 30 procent eller mera av väljarnas stöd.

De som inledningsvis sökt sig till SD för att markera en proteströst kan ha blivit så kränkta av brännmärkningar som träffat även dem att de kan komma att förbli trogna SD-väljare. Det kanske inte har varit så klokt av statsminister Löfvén att kalla Jimmie Åkesson för nazist.

 

Stefan Hedlund

Professor i öststatsforskning vid Uppsala universitet

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!