DEBATT. I morgon kommer tiotusentals att samlas för att gå i Prideparaden i Stockholm. För många unga hbtqi-personer kanske det är för första gången. Första gången att fundera över vilken del av tåget som är roligast och var du kommer hitta ditt sammanhang. Första gången att stryka under seminarier att gå på i programmet och uppleva att nätternas fester är till just för dig.
Inte okej att många mår så dåligt
Prideveckan är ett tillfälle att fira framgångar, men också ett tillfälle att samla kraft. Mycket återstår att göras för unga hbtqi-personer. Den rapport MUCF presenterade tidigare i år var betungande läsning: Där konstateras att unga hbtqi-personer har en sämre psykisk hälsa än unga heterocispersoner. Att ungefär var femte ung hbtqi-person någon gång har övervägt att ta sitt liv och att självmordstankar är ungefär fyra gånger så vanliga bland unga hbtqi-personer som bland unga heterocispersoner.
Detta är ett samhällsproblem, vi kan inte tillåta att så många mår så här dåligt.
Andra partier stänger ungdomsmottagningar
Flera partier delar Vänsterpartiet syn, de brukar peka på behovet av en bra barn- och ungdomspsykiatri där den som behöver kan få snabb hjälp och bra bemötande. Tyvärr genomförs inte visionerna i verkligheten. För trots att både Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna säger sig vilja korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin genomför de nedskärningar på platser där de styr. I region Stockholm tänker det blågröna styret stänga sju av 16 barn- och ungdomsmottagningar. Men vet ni, så kapas inga köer.
Också i Göteborg har barn- och ungdomspsykiatrin drabbats av det blågröna styret. På Sahlgrenska sjukhuset sa över tio läkare upp sig förra året. Istället för den, av Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatrin, rekommenderade siffran på 5000 barn per läkare är de nu uppe på 19 000 barn per läkare. Det är ohållbart.
Och i Västernorrland, där Socialdemokraterna styr tillsammans med Moderaterna och Liberalerna är det enbart 10 procent som fick hjälp inom den förstärkta vårdgarantin på 30 dagar.

Krävs ett helhetsgrepp
Vänsterpartiet kräver ett helhetsgrepp för att komma till rätta med unga hbtqi-personers dåliga mående:
• Utöka resurserna till barn- och ungdomspsykiatrin, för att alla unga hbtqi-personer ska få en vård att lita på. Tidiga insatser och låga trösklar för att söka och få hjälp är viktiga komponenter för en stärkt psykisk hälsa. Tidiga stödåtgärder och psykosociala åtgärder i ung ålder kan förbättra den psykiska hälsan även senare i livet.
• Stärk elevhälsan. En stärkt elevhälsa är avgörande för att unga hbtqi-personer som lider av psykisk ohälsa, tidigt ska få den hjälp de behöver. Fler i hbtqi-gruppen än bland övriga elever upplever svårigheter i skolmiljön, vilket riskerar att leda till större frånvaro, skoltrötthet och otrygghet i skolan.
• Erbjud fler hjälp inom primärvården. Med utökade resurser har primärvården möjligheten att förebygga, söka upp och vårda unga hbtqi-personer med psykisk ohälsa. Denna satsning bör göras runt om i hela landet för att främja en nationell jämlik vård.
• Ett accelererat och riktat arbete med suicidprevention. Bland unga personer ökar antalet suicid, samtidigt som specifikt unga hbtqi-personer är överrepresenterade bland suicidförsök. För att verkligen accelerera det förebyggande arbetet krävs en palett av åtgärder. Allt från första linjens vård, elevhälsan och den specialiserade psykiatrin, till socialtjänsten behöver ökad information och redskap för att effektivt förebygga suicid.
V satsar fyra miljarder mer än regeringen
Totalt satsar Vänsterpartiet 4 miljarder kronor mer än regeringen på folkhälsa och sjukvård, där primärvården och BUP är en viktig del. Under nästa mandatperiod behöver dessa satsningar öka ytterligare.
Unga hbtqi-personer ska känna att samhället finns där för dem när de behöver det. För att dagarna ska glittra, även när det inte är Pride.
Av Nooshi Dadgostar
Partiledare, Vänsterpartiet
Malin Björk
HBTQ-politisk talesperson, Vänsterpartiet
Karin Rågsjö
Sjukvårdspolitisk talesperson, Vänsterpartiet