Måste ge klara besked . Rikspolischefen Bengt Svenson måste se till att Rikspolisstyrelsen ger sökande till polisutbildningen klara besked, menar Clarence Craaford. Foto: Tomas Leprince
Måste ge klara besked . Rikspolischefen Bengt Svenson måste se till att Rikspolisstyrelsen ger sökande till polisutbildningen klara besked, menar Clarence Craaford. Foto: Tomas Leprince

Clarence Crafoord: DO måste gripa in mot Polishögskolan

Publicerad
Uppdaterad
Rikspolischefen Bengt Svenson måste ta tag i diskrimineringen på Polishögskolan, skriver Clarence Crafoord, ombud för två polis­kandidater som nu anmäler polisen till DO.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Sebastian Fritzdorf och Daniel Ståhl har båda sökt men nekats plats på Polishögskolan. I dag anmäler de Rikspolisstyrelsen till Diskrimineringsombudsmannen. Grunden för anmälan är misstanke om olaglig diskriminering vid antagningen till landets polisutbildning.
Genom en rad domstolsprövningar de senaste åren har det klarlagts att det är olagligt, orättvist och olämpligt att sortera människor utifrån exempelvis etnisk bakgrund eller kön vid antagningen till högskolan. I mer än 90 procent av fallen är det kvinnor som har drabbats. Centrum för rättvisa har företrätt drygt 80 kvinnor som sökt till olika utbildningar vid fem olika lärosäten - alla har vunnit i domstol. Till slut har också lagen förtydligats så att det tydligt framgår att det är otillåtet att ägna sig åt kvotering eller så kallad positiv sär­behandling.
Universiteten och högskolorna har faktiskt också avskaffat varje form av positiv särbehandling.
Av alla utbildningar är det nu Polishögskolan som konfronterar Sveriges blivande poliser med ett antagningssystem som behandlar människor olika, beroende på etnisk tillhörighet och kön.

De flesta av oss
delar nog polisens önskemål om en bredd i kåren i fråga om bakgrund och erfarenheter. Och troligen krävs "mjukare" inslag i rekryteringen än betyg och högskoleprov, exempelvis intervjuer, för att nå dit. Men med inslag av subjektiva bedömningar blir det än viktigare att polisen kan garantera en ordentlig marginal till varje förfarande som riskerar att innebära diskriminering av sökande utifrån till exempel kön.
I oktober 2010 färdigställde Rikspolisstyrelsen en rapport där det för första gången medgavs att kvotering har förekommit. Enligt rapporten har kvotering tillämpats vid antagningarna 2007-2009 så att exakt 50 procent kvinnor och 50 procent män antogs, trots att betydligt fler män än kvinnor sökte till utbildningen.
Till den senaste antagningen har detta strikta kvotsystem avskaffats - i stället har kvinnor gynnats på mäns bekostnad genom så kallad positiv särbehandling. Män har sammantaget haft betydligt svårare än kvinnor att få komma till de avgörande intervjuerna och har därmed haft betydligt svårare att få plats på utbildningen.
Men för de enskilda personer som har sökt till polisutbildningen är det väldigt svårt att få besked om de har diskriminerats eller inte.
De som sökt utbildningen har inte fått någon information om att positiv särbehandling kommer att tillämpas vid antagningen. Rikspolisstyrelsens rapport från oktober 2010 har heller inte lagts ut på hemsidan. Dessutom finns allvarliga brister i dokumentationen kring hur antagningen har gått till i praktiken.
Det har lämnats motstridiga uppgifter i media från olika representanter för Rikspolisstyrelsen om förekomsten av kvotering och positiv särbehandling. Rikspolischefen Bengt Svenson har själv ännu inte sett till att ge klara besked.

Trots omfattande rapportering i media har den statliga myndighet som ansvarar för tillsynen av den här typen av ärenden, Diskrimineringsombudsmannen, DO, hittills valt att inte göra någonting. Detta följer ett tidigare mönster där DO - i strid med vad Högsta domstolen och regeringen har klargjort - har tyckt att det är bra med positiv särbehandling. Därför har DO sett mellan fingrarna i tusentals uppenbara fall av diskriminering runt om i landet.
Genom dagens anmälan får DO möjligheten att agera rätt. DO får nu en chans att visa att den tidigare slapphänta inställningen till fall om diskriminering i högskolan inte längre finns kvar på myndigheten. Det krävs en ordentlig utredning så att frågan om Rikspolisstyrelsen har brutit mot lagen får ett klart svar.
Såväl Rikspolisstyrelsen som DO är skyldiga att ge både tidigare och kommande sökande till polisutbildningen klara besked. Och det är ett angeläget allmänt intresse att varje blivande polis redan från början av sin bana mot yrkeslivet kan känna sig förvissad om att det aldrig är acceptabelt att behandla människor olika beroende på vad man har för kön eller etnisk tillhörighet.


Clarence Crafoord

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag