Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Carl Bildt: Försvagat EU är direkt farligt

Hot mot Freden. Den ryska flaggan hissas över stadshuset i Bachtjysaraj på Krim.
Foto: Dan Kitwood

Det finns en starkt ökad risk för nya övergrepp under kommande år -  då kan freden i Europa vara tydligt i fara, varnar Carl Bildt.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Carl Bildt.
Foto: Foto: Richard Kaminski/Rex

Sedan det kalla krigets slut och det sovjetiska väldets sammanbrott har vi försökt att bygga en ny freds- och säkerhetsordning i Europa. Byggsten har lagts till byggsten för att göra denna så solid som möjligt. Viktigt har varit att utgå från vissa grundläggande principer, och att få dem accepterade av alla stater och aktörer. En av dem har varit att acceptera och respektera gränserna mellan staterna i Europa.

När Sovjetunionen upplöstes i december 1991 rådde enighet om att de olika republikerna skulle gå mot självständighet inom de gränser som då gällde. Skälet till detta var insikten om att skulle man öppna upp frågan om gränser skulle detta mycket lätt - så gott som alldeles säkert - leda till att blod skulle komma att flyta. Så blev ju dessvärre också fallet under ungefär ett decennium i före detta Jugoslavien, när man med våld försökte att rubba de gränser som hade rått mellan dess olika delar.

Gränser kan förvisso ändras, men då bara genom fredliga överenskommelser mellan de stater som berörs. Det som nu sker är att Ryssland med ett militärt ingripande i Ukraina försöker att slita loss Krim och på ett eller annat sätt infoga denna halvö i Ryssland.


Vladimir Putin.
Foto: Foto: Hannah Peters

I EU har vi varit tydliga med att detta är en akt av aggression, och att det fundamentalt strider mot just den grundläggande principen om att acceptera gränser.

Tidigare har Ryssland med bestämd vapenmakt hävdat de existerande gränserna. De två mycket blodiga krigen i Tjetjenien fördes ju därför att Moskva inte accepterade att ändra de existerande gränserna. Och trots den skarpa kritik vi hade mot de massiva övergreppen i dessa krig ifrågasatte vi aldrig denna grundläggande princip.

Sedan kriget mot Georgien i augusti 2008 har Ryssland börjat att hävda en doktrin som skulle ge dem rätt att militärt ingripa i andra länder när de anser att ryska medborgares intressen där på ett eller annat sätt hotas. Även här handlar det om ett flagrant övergrepp mot grundläggande principer för Europas säkerhet.

Ansvaret för värnet av varje medborgares fri- och rättigheter i de olika staterna ligger på dessa stater, och det alldeles oavsett dessa medborgares nationalitet eller religion eller annat. Om vi nu plötsligt skulle acceptera att länder inte längre behöver acceptera Europas gränser, och att de har rätt att militärt ingripa i andra länder därför att de anser gelikars intressen äventyrade, skulle hela den europeiska freds- och säkerhetsordning vi försökt bygga upp riskera att rasa samman.

I första hand handlar detta i dag om Ryssland. Men i förlängningen kan det i framtiden självfallet också handla om andra länder. Blickar vi tillbaka minns vi Serbien under Slobodan Milosevic. Och längre tillbaka i vår historia finns än mer dramatiska exempel. Att det i samtliga dessa fall bara handlat om förevändningar för en maktpolitik som helt andra förtecken borde vara uppenbart.

Det som nu händer innebär en aggression mot och ett övergrepp på Ukraina. Därför är vårt stöd till dess ansträngningar att nu klara denna svåra situation bland det allra viktigaste vi och andra i EU kan göra. Att EU:s stats- och regeringschefer på fredag kommer att underteckna den politiska delen av Associationsavtalet mellan EU och Ukraina är därför utomordentligt viktigt. Det är en stark signal inte minst till Ryssland.

Men det handlar dessutom om grundläggande principer som är av betydelse för hela Europas säkerhet. Kan dessa övergrepp mot dessa principer accepteras i dag finns det självfallet en starkt ökad risk för att vi får se nya övergrepp under kommande år. Då kan freden i Europa vara tydligt i fara.

Denna kris är skapad av Rysslands strävan att förhindra ett frihandels- och samarbetsavtal mellan EU och Ukraina. Trots att ett sådant avtal ekonomiskt borde ligga också i Rysslands intresse. Ukraina har ett frihandelsavtal med bland annat Ryssland. Det är självklart att man vill ha ett också med EU. Hade Ryssland accepterat detta hade vi inte sett någonting av den kris som i stället blivit allt värre sedan november.

Men nu är det andra intressen som styrt. Ett tänkande som mer för tankarna till 1800-talet än till det tjugoförsta århundradet har fört Ryssland in på en konfrontationspolitik som nu lett ända till direkt aggression.

Uppenbarligen måste vi dra slutsatser av detta också för Sverige. Det är därför regeringen har gett försvarsberedningen mer tid för dess arbete.

Men minst lika viktigt är att inse hur viktigt vårt samarbete i den Europeiska Unionen är. Utmaningar mot grunderna för Europas fred och säkerhet kan vi bara möta i nära samarbete med våra övriga 27 demokratiska partners i EU.

Att mitt uppe i denna stora europeiska kris försvaga EU vore direkt farligt. Nu behöver vi i stället ett starkare EU-samarbete också när det gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. 


Carl bildt (M)

Sveriges utrikesminister.