Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Byråkrati-Sverige låter inte de nyanlända jobba

Störst brist är det på kockar. Det finns i dag restauranger som inte kan öppna för att de saknar kockar och servicepersonal, skriver Maud Olofsson.
Foto: COLOURBOX
Maud Olofsson var Sveriges näringsminister 2006-2011.
Foto: OLLE SPORRONG

Utanförskapet riskerar att slita vårt samhälle itu – i ett vi och ett dem. Men integrationen går visst att lösa.

Lätta upp regelverken och låt de nyanlända jobba i de näringar där det just nu skriks efter folk, skriver Maud Olofsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | INTEGRATION. Julen har just firats runtom i Sverige. Ingen gång under året blir klyftorna i vårt samhälle så synliga som då. De som har jobb och inkomster spenderar för glatta livet, medan de som står utanför arbetsmarknaden har det ekonomiskt tufft.

Nyligen släppte Arbetsförmedlingen sin prognos om arbetsmarknaden. Det var mycket positiva tongångar. Arbetsmarknaden växer kraftigt. Arbetslösheten för inhemskt födda är mer eller mindre obefintlig. Värre ser det ut för utrikes födda med låg utbildningsgrad – arbetslösheten fortsätter att vara oroande hög. Att vi inte lyckas råda bot på detta skapar lidande för de individer som är drabbade och det riskerar att skapa ett utanförskap som sliter vårt samhälle itu, i ett vi och ett dem. 

Det är ett rent resursslöseri av kompetens och individernas färdigheter. Det är förstås också en jämställdhetsfråga. Sämst ställt på jobbfronten är det för gruppen utlandsfödda kvinnor. 

Det finns i dag restauranger som inte kan öppna för att de saknar kockar och servicepersonal.

Integrationsutmaningen och den tudelade arbetsmarknaden är två av Sveriges största utmaningar i dag. Men egentligen är det inte två utmaningar, utan en. För utan jobb och ett sammanhang skapas inte någon integration.

Sex av tio företag drivs av utlandsfödda

Samtidigt som vi har stora grupper som står utanför arbetsmarknaden så finns det näringar som skriker efter folk. Besöksnäringen är en av dem. Integration är redan en naturlig del av näringen – över 37 procent av alla som är sysselsatta i besöksnäringen är födda utomlands och sex av tio företag drivs av människor som är födda i utlandet. Arbetsförmedlingens prognos visar en fortsatt stark tillväxt för hotell- och restaurangsektorn. Samtidigt har andelen företag inom hotell- och restaurangsektorn som rapporterar om brist på arbetskraft ökat. Störst brist är det på kockar. Det finns i dag restauranger som inte kan öppna för att de saknar kockar och servicepersonal. 

Trots detta fungerar inte matchningen. Först och främst ser vi hur Arbetsförmedlingen inte lyckas i sitt uppdrag. Trots stödinsatser hittar Arbetsförmedlingen inte ut till företagen och pengarna får i alltför stor utsträckning betalas tillbaka till staten för att man inte lyckas matcha kompetensen. 

Samtidigt har det blivit dyrare för företagen att anställa efter det att regeringen tredubblade arbetsgivaravgiften för unga under föregående år. 

I år, ett år efter, har restaurangkonkurserna ökat med 23 procent jämfört med föregående år – höjda arbetsgivaravgifter är kännbart i en lågmarginalbransch. När varje krona räknas har man inte råd att anställa. Utan företag blir det förstås färre arbetstillfällen och i nästa steg också mindre integration. 

En djungel av regler och tillstånd

En tredje orsak är att det i dag är invecklat att starta och driva hotell- och restaurangverksamhet. Det är en djungel av byråkrati, regler och tillstånd att ta sig igenom.

De så kallade etableringsanställningarna är ett steg i rätt riktning för att i närtid underlätta för företag att anställa nyanlända, men för att skapa långsiktig tillväxt och integration måste också företagarnas villkor vara gynnsamma. Det måste vara billigare att anställa och det måste vara rimlig byråkrati att driva företag. 

Vi måste kunna ta hand om våra nyanlända och ge dem ett bra liv i sitt nya hemland. Utanförskap och arbetslöshet är inte bara en ekonomisk fråga. Till syvende och sist är det en medmänsklig fråga. 


Av Maud Olofsson

Näringsminister (C) 2006-2011

Ordförande, Visita