Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Brunsmetandet av SD kommer bara att öka

Ju mer det knakar mellan Lööf och Löfven, desto mer brunsmetning av Sverigedemokraterna, menar Stefan Hedlund. Foto: FREDRIK WENNERLUND/STELLA PICTURES och PELLE T NILSSON/SPA
Den dryga miljon svenska medborgare, varav många utrikesfödda, som röstat på Jimmie Åkesson kommer att uppleva att även de stämplas som främlingsfientliga, skriver Stefan Hedlund. Foto: MATTIAS HELLSTRÖM/SPA
Debattören Stefan Hedlund är professor vid Uppsala universitet.

Snart kommer det troligen att börja gnissla betänkligt om den demokratiskt tveksamma JÖK-maktkartellen. Det enda som då återstår för att skyla över svikna vallöften, är att ytterligare trappa upp retoriken mot SD. 

En miljon väljare kommer att uppleva att även de stämplas som främlingsfientliga, som rena nazister, skriver professor Stefan Hedlund.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | JANUARIÖVERENSKOMMELSEN. En av de i särklass viktigaste byggstenarna i ett demokratiskt politiskt system är möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande. I den svenska grundlagen (Regeringsformen) formuleras det som att all offentlig makt utgår från folket. Politiska partier som inte lever upp till löften de ställt ut i allmänna val måste kunna ställas till svars för detta. Med ”januariöverenskommelsen” togs ett mycket stort steg bort ifrån denna fundamentala princip.

Den politiska uppgörelse som gjorde det möjligt för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister har tre viktiga särdrag, som sammantaget antyder potentiellt förödande konsekvenser för det demokratiska systemet som sådant.

Nummer ett: Ingen behöver ta ansvar

Den första är att det nu har blivit mycket svårt att dra en skiljelinje mellan regering och opposition. Då alla uppträder som opposition – inklusive delar av socialdemokratin – är det upplagt för att ingen skall behöva ta ansvar för någonting. Om Stefan Löfven anklagas för omfattande svek av utställda vallöften kan han enkelt skylla på Lööf och Björklund. Om Lööf och Björklund anklagas för att ha krossat Alliansen, kan de enkelt hävda att de har tvingat Löfven att driva mera borgerlig politik än någon borgerlig regering hade klarat av. 

Kvar i en känsla av gemensam förvirring står svenska väljare. Hur många känner i dag att det parti de gav sin röst också har gjort vad det kunnat för att driva igenom sina vallöften? Kan man tänka sig ett tydligare budskap från den politiska eliten – att det är våra interna spel om makten som måste stå i centrum, och att väljarnas eventuella synpunkter på detta inte har någon relevans?

En ur demokratisk synvinkel synnerligen tveksam demonisering av ett parti som i ett val har fått landets tredje största representation.

Nummer två: Väljarna blir irrelevanta

Det andra och minst lika viktiga särdraget i bildandet av den nya maktkartellen bidrar till väljarnas känsla av att vara just irrelevanta. En lång rad opinionsundersökningar har visat att det svenska folket hyser befogad oro över en misslyckad integrationspolitik och önskar se ett minskat tillflöde av migranter till vårt land. Nu kommer vi i stället att få se ökad tillströmning – utan minsta tanke på vad detta innebär för bostäder, sjukvård och skola.

Nummer tre: Smutskastningen av SD

Det tredje och mest förödande särdraget i maktkartellen är att det enda som håller samman de medverkande är en gemensam önskan om att Sverigedemokraterna skall hållas borta från allt inflytande. I sakpolitiska frågor spretar det åt alla håll, och det är svårt att tänka annat än att det snart nog kommer att börja gnissla betänkligt. Det enda som då kommer att stå till buds, för att nödtorftigt skyla över allehanda svikna vallöften, är att ytterligare trappa upp retoriken emot just Sverigedemokraterna. 

Man kan se framför sig hur de som trängs allt längre in i oförsvarbara sakpolitiska positioner kommer att lägga allt större vikt vid att just måla upp alternativet av att ge SD inflytande som i alla avseenden fasansfullt.

 

LÄS MER: L och C ger inflytande till extrempartiet som fick pengar av Sovjet 

 

Demokratiskt tveksamt

Innebörden kommer inte bara att bli en ur demokratisk synvinkel synnerligen tveksam demonisering av ett parti som i ett demokratiskt val har fått landets tredje största representation i parlamentet. Kanske än värre är att den dryga miljon svenska medborgare, varav många utrikes födda, som röstat på SD kommer att uppleva att även de stämplas som främlingsfientliga, som rena nazister. 

De som väljer att gå denna brunsmetningens väg bör besinna att de för landet ut på ett sluttande plan, där konsekvenserna av växande inslag av rent hat bara kan bli växande politikerförakt och växande misstro mot det demokratiska systemet. Om en sådan process verkligen får momentum kommer den att bli utomordentligt svår att hejda.

 

Av Stefan Hedlund

Docent i nationalekonomi

Professor, Uppsala universitet