DEBATT. Bris lanserade i dagarna en kampanj tillsammans med Arla, där mjölkpaket runtom i Sverige pryds av en bild föreställande en hos Bris anställd kurator iklädd hijab. På bilden står det ”Du kan höra av dig när som helst, om vad som helst”.
Bris har utöver reklamkampanjen, valt att publicera en illustrerad bild föreställande en kurator iklädd hijab på sin hemsida.
Att en barnrättsorganisation, som bär ett tungt moraliskt ansvar att främja barns rättigheter, väljer att normalisera en mycket problematisk symbol med paralleller till hederskultur är inget annat än okunnigt och djupt beklagligt.
Glömmer barnen
Jag är helt övertygad om att Bris inte menar något illa med detta. De vill nog bidra till att visa upp en bild av mångfald. Och de har säkert många bra och uppskattade kuratorer som klär sig i hijab.
Men då glömmer de en av sina viktigaste målgrupper – barn som drabbas av hedersförtryck.
Hedersrelaterat förtryck är ett allvarligt och utbrett problem för många flickor och unga kvinnor i Sverige. Familjens ”heder” är ofta förknippad med flickornas sexualitet, moral och kyskhet, vilket leder till grova begränsningar i deras liv. Begränsningar i form av klädval, att inte få delta i simundervisning eller övernattningar på klassresor. Helt enkelt förbud mot att ha kontakt med pojkar utanför familjen.
Hade de marknadsfört sina kuratorer som de gör i dag hade det varit direkt avskräckande för mig och jag hade avstått från att ringa.
För ett barn som brutit mot familjens normer och värderingar blir straffet ofta våld med syftet att skrämma barnet och samtidigt förhindra fler oönskade beteenden som kan ”smutsa ned” familjens heder. Bestraffningarna kan till exempel handla om känslomässig och social utfrysning, kränkningar, tvångsäktenskap, fysiskt våld och i värsta fall - mord.
Ca 240 000 barn och unga lever under hedersförtryck i Sverige, enligt docent Astrid Schlytter. I Malmö Stads enkätundersökning från november 2018, uppskattas att 20 procent av alla niondeklassare i Malmö lever med begränsningar i livet kopplat till hederskultur.
Livrädd för att söka hjälp
Även andra studier har bekräftat att problemet är enormt. Devin Rexvid, forskare inom hedersrelaterat våld och förtryck, menar att mörkertalet är stort och att problemet med hedersförtrycket i Sverige ökar.
Jag sökte själv stöd hos Bris i ungdomen när jag var utsatt för hedersförtryck.
Hade de marknadsfört sina kuratorer som de gör i dag hade det varit direkt avskräckande för mig och jag hade avstått från att ringa.
Som offer för hederskultur är man livrädd att det ska bli känt att man sökt hjälp utanför familjen. Tankar som: ”vem är den här kvinnan? Känner hon någon som kan känna min pappa? Tänk om hon skvallrar?” räcker för att avstå att söka hjälp.
Hijab har en direkt koppling till hederskultur och våld mot kvinnor, eftersom symbolen ofta används för att upprätthålla kontroll och underkastelse av kvinnor. Genom att använda symbolen hijab som en del av sin marknadsföring, sänder Bris ut signaler som normaliserar det.
Oavsett bärarens åsikter
Det är av yttersta vikt för en barnrättsorganisation som Bris att ta hänsyn till de rädslor och oro som uppstår hos barn som lever i en hederskultur när det gäller kuratorer som bär hijab. Reklamkampanjens budskap: ”Du kan höra av dig när som helst, om vad som helst”, faller således platt då budbäraren bär en symbol som för offren riskerar att signalera den direkta motsatsen.
Att bära hijab ger starka religiösa, politiska och kulturella konnotationer oavsett bärarens egna åsikter eller upplevelser.
Hedersrelaterat våld och förtryck är mycket allvarliga problem som påverkar många flickor och unga kvinnor i Sverige, och det är avgörande att organisationer som Bris tar en aktiv roll i att bekämpa det.
Jag uppmanar Bris och Arla att stoppa reklamkampanjen samt ta ned den illustrerade bilden på hemsidan, för att visa sin fulla dedikation till skyddet och stödet av hederskulturens utsatta barn och unga.
Av Faw Azzat
fd offer för hederskultur, opinionsbildare inom hederskultur, goodwillambassadör för organisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime).
