DEBATT | BEREDSKAP. Den varmaste julimånaden på minst 260 år har försatt Sverige i en av de svåraste naturkatastroferna i mannaminne. Efter månader av alldeles för lite nederbörd och höga temperaturer kämpar räddningstjänsten, myndigheter och civilsamhället just nu intensivt för att få bukt med de många bränder som härjar runtom i vårt land samtidigt.
I skrivande stund har skog för över 600 miljoner kronor gått upp i rök, flertalet hus har brunnit ner och alldeles för många människor lever i oro för om också deras hem ska slukas av elden.
LÄS MER: Brandmännen: Vi varnade för detta
Frivilliga riskerar sina liv
Mina tankar går till de människor som har drabbats av bränderna och de brandmän och andra frivilliga som riskerar sina liv för att bekämpa den. Lyckligtvis står vi inte ensamma vid fronten. Om det finns något gott i denna djupa kris så är det hur de pågående bränderna så tydligt visar på hur nationalstaternas tid är över. Hur vi är starkare tillsammans.
För sida vid sida med de svenska brandmännen står hundratals kolleger från Tyskland, Polen, Italien, Portugal, Danmark, Litauen och Norge. De har kommit till undsättning med de vattenbombningsplan och helikoptrar som Sverige saknar, med extra brandbilar, material och mankraft, och framför allt med solidaritet och försäkran om att vi med gemensamma krafter ska göra allt som står i vår makt för att tämja lågorna.
Tack vare vårt medlemskap i EU
Tack vare vårt medlemskap i EU har vi också kunnat dra nytta av EU:s civilskyddsmekanism ECPM och ERCC, EU:s organ för nödsituationer som dessa, som båda bygger på frivilliga bidrag från medlemsländerna.
De två EU-organen samordnar den internationella assistansen och säkerställer att rätt insatser och rätt kompetens hamnar där de behövs så snabbt och effektivt som möjligt. De finansierar också delar av stödet och använder sig av EU:s satellitsystem Copernicus för att hjälpa det drabbade medlemslandet att övervaka bränderna och eventuella riskzoner.
LÄS MER: Vi står handfallna därför att politikerna inte har brytt sig
Inget enskilt EU-land kan på egen hand klara av att hantera en stor naturkatastrof. När det oväntade inträffar blir varje extra hjälpande hand och verktyg dyrbar i kampen om att rädda liv och minska förödelsen. Infernaliska, förödande och svårkontrollerade skogsbränder är uppenbarligen inte längre något som bara bör associeras med länder i södra Europa.
Tänkbara katastrofscenarier
Det har hittills inte ansetts vara motiverat för Sverige att köpa in de dyra vattenbombningsflygplan och annan dyr utrustning som kan tänkas behövas för alla tänkbara katastrofscenarier.
Just därför, i skenet av dessa typer av bränder och andra naturkatastrofer, såsom jordbävningar och stormar, som alla tycks bli vanligare i vår omvärld, blir det uppenbart hur viktigt det är att EU:s 28 medlemsländer bedriver ett starkare och djupare samarbete.
Ett starkare och djupare samarbete
För även om de EU-stödda räddningsinsatserna som just nu pågår i Sverige är guld värda, så visar de att EU:s katastrofberedskap har nått sin gräns i det nuvarande, frivilligbaserade formatet. Insatserna räcker tyvärr inte riktigt till. Därför är det beklagligt att den svenska regeringen motsätter sig EU-kommissionens förslag om en omfattande plan för att säkerställa EU:s civilskyddsinsatser.
Förslaget innefattar bland annat att EU bör köpa in egna flygplan och vattenpumpar, fältsjukhus och annat materiel att använda vid räddningsinsatser vid naturkatastrofer, epidemier eller terrorattentat, när medlemslandets egna resurser inte räcker till.
Framtidens möjligheter
För mig står det klart, att införskaffa gemensamma EU-medel och ge de europeiska räddningsmekanismer som redan finns på plats stärkta muskler och resurser vore inte en dag för tidigt. Det skulle dessutom möjliggöra för varje medlemsland att bedriva en mer ansvarsfull budgetpolitik.
Vi måste våga tro på framtidens möjligheter och ta nya steg. Genom europeisk samordning, specialisering, och en tydlig ansvarsfördelning släcker vi bäst de bränder som flammar upp på vår kontinent.
Av Cecilia Wikström (L)
Europaparlamentariker