Kritisk. Bankernas lyft kommer samtidigt som industrin backar, något som hotar den svenska tillväxten, skriver tidigare näringsministern Leif Pagrotsky. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG Foto: Christian Örnberg
Kritisk. Bankernas lyft kommer samtidigt som industrin backar, något som hotar den svenska tillväxten, skriver tidigare näringsministern Leif Pagrotsky. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG Foto: Christian Örnberg

Börskometer i en skyddad verkstad

Publicerad

"Bankernas formidabla lyft sker samtidigt som industrin backar - Sveriges förutsättningar för stabil tillväxt försämras", varnar tidigare näringsminister Leif Pagrotsky.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Vi ser ut att ha klarat oss någorlunda helskinnade genom Europas kris. Men har Sverige lyckats lägga en grund för framtida tillväxt? Den senaste utvecklingen i näringslivet gör att jag befarar att svaret blir nej. Bilden av det svenska näringslivet är motsägelsefull. Ryggraden i vår ekonomi, de stora exportföretagen har det motigt. AB Volvo drar ner med ett par tusen personer. Läkemedelsindustrin lägger ner i Södertälje och Lund och har redan krympt med 7 000 personer. Skogen och stålet går svagt. Industrisysselsättningen har minskat sex kvartal i rad. Industrin producerar i dag 15 procent mindre än för fem år sedan.

Samtidigt finns det andra delar av näringslivet som har strålande tider. Särskilt gäller det bankerna. I år kommer de fyra storbankerna att tillsammans tjäna närmare 100 miljarder kronor. De kan addera ytterligare stora belopp till de senaste tre årens 100 miljarder kronor i utdelning till sina ägare.

Ett annat sätt att visa den lysande lönsamheten är att avkastningen på ägarnas kapital uppgår till inte mindre än 15 procent. När den riskfria räntan är nära noll och inflationen knappast finns innebär det att ägarnas förmögenhet efter inflation fördubblas på fem år och fyrdubblas på tio. Ingen annan mogen bransch kommer ens i närheten av sådana lönsamhetsnivåer. Kraftigt sänkt bolagsskatt på bankernas vinster har hjälpt till, och det är därför inte underligt att bankernas börsvärde nu närmar sig 1 000 miljarder kronor.

Bankernas formidabla lyft är särskilt slående eftersom det skett samtidigt som industrin backat. Sedan bankernas självförvållade kris var nära att stjälpa flera av dem för bara ett par år sedan har de nu lyckats få sina svenska privatkunder och småföretagskunder att fylla igen hålen efter jätteförlusterna i Baltikum. Påfyllningen fortsätter trots att de själva säger att kapitalbasen redan blivit överfull. I stället för att då återgå till normala nivåer på uttaxeringen från kunderna öppnar de en direktpipeline till ägarna med stora utdelningar av kundernas dåliga räntor och höga avgifter.

Det som nu utspelar sig i olika delar av vårt näringsliv har ett mönster som bekymrar mig.

Bankerna är inte ensamma utan del av ett större sammanhang. Även andra branscher har det gott i hägnet av statliga regelverk som ger trygg efterfrågan och bekvämt skydd mot hotet om verklig konkurrens. Trots skyhög lönsamhet i branschen lockas nästan inga nya att etablera sig, varken svenska eller utländska revisorer eller fondförvaltare tycks lockas av de svenska kundernas pengar.

För industrin och tjänstesektorn är läget annorlunda. Högre räntor än i omvärlden driver upp kronan och straffar nu de delar av vårt näringsliv som har utländska konkurrenter. De som lever på att utveckla sina produkter och hitta på nya, de som letar nya kunder och försöker bredda sina marknader, de som kort sagt bygger sådant om skall ge jobb och välfärd i framtiden har det svettigt. Det är inte de som får störst glädje av de 16 miljarder i sänkt bolagsskatt som är årets största satsning i budgeten, deras vinster är ju inte som bankernas.

Vinsterna kan signalera att det lönar sig bäst att satsa på branscher som är skyddade från konkurrens - och då inte bara från utlandet, utan framför allt genom statliga regelverk som håller uppstickare borta. Priset betalas av hushållen och småföretagen som får mindre pengar över.

Dessutom drabbas samhällsekonomin. Den stramas åt av att hushållens efterfrågan på varor och tjänster minskar. Bara hushållens kostnader för att förvalta deras fonder kostar över 20 miljarder kronor, motsvarande lönekostnaden för 40 000 personer.

Det är svårt att se en framtid för Sverige där vi lever på att byta bostadsrätter med varandra, förvalta varandras sparmedel eller renovera varandras kök. Eller där det lönar sig bättre att ränna i kansli- husets trappor för att skaffa fördelar än att knacka dörr hos kunder.

Jag har ett råd till alla som lever gott i skyddet av politiska regelverk:

Er gynnade ställning är beroende av respekt hos politikernas uppdragsgivare, väljarna, era kunder. Överutnyttja inte situationen. Utmana inte löjet och opinionen genom långsökta Peru-upplägg och andra konstigheter. Lär av riskkapitalföretagens övermod i skolan som blev en dyr läxa. Inte alla privilegier lever för evigt.

Leif Pagrotsky, S

är tidigare näringsminister och fri skribent

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag