I Sverige är vi jämställda, heter det. Men normerna för rolluppdelningen mellan flickor och pojkar är tydliga, från barnavdelningen i klädbutiken till barnböcker och tv-program. För många flickor är fortsatt normen att vara söt och prinsesslik, en roll som de inte har bett om och som riskerar att hämma deras frihet. Den här uppdelningen i konstruerade könsidentiteter fortsätter sedan i skolan och många gånger genom hela livet. Det finns nu fler positiva förebilder än tidigare och fler arbetar aktivt med att synliggöra och motverka problemet med könsroller, men arbetet med att inte låta dem styra våra barns identiteter och självbilder kommer att ta tid. Genom att vägra acceptera olika roller ger vi våra barn större frihet och en bättre möjlighet att själva utforma sina liv.
Utöver att påverka normer handlar en stor del av jämställdhetsarbetet om att bryta en ekonomisk underordning. Följande områden är centrala för att framsteg ska kunna göras:
1.
Att fylla på statskassan i goda tider är avgörande för välfärden. Tillgång till bra barn- och äldreomsorg är grundläggande för kvinnors förvärvsarbete. Det är välfärden och kvinnors jobb som tar stryk när vi inte förmår bygga upp ekonomiska överskott i bättre tider. Överskott i statens finanser gör att vi inte tvingas skära ned på välfärden i tider av ekonomisk kris och lågkonjunktur, när vi inte får in lika många skattekronor. Det tog över 20 år för kvinnors sysselsättning att återhämta sig efter 90-talskrisen. Efter finanskrisen 2008 tog det endast tre år, tack vare att vi mötte krisen med stora buffertar i statens finanser. Nu är det centralt att vi åter säkrar 1 procents överskott 2018.
2.
Fler kvinnor arbetar och arbetar heltid. Det är viktigt att det lönar sig att arbeta. Fler kvinnor deltar i arbetskraften och fler kvinnor arbetar, jämfört med 2006. I dag arbetar fler kvinnor heltid än någonsin tidigare. En försvagning av drivkrafterna för arbete skulle framför allt försämra kvinnors villkor på arbetsmarknaden. En arbetstidsförkortning som t ex Miljöpartiet driver skulle drabba kvinnor i form av lägre löner och pensioner, utan att jobben blir fler.
3.
Bättre villkor att köpa och sälja hushållstjänster. Det är oftast kvinnorna som tar huvudansvaret för familjen, med allt ifrån tvätt och städning till att ordna med gympapåsar och födelsedagskalas. Det handlar om många timmar varje vecka. Vi har infört RUT-avdraget som gör svarta jobb vita och förbättrar möjligheterna för många familjer att få vardagen att gå ihop. Förra året användes det av över en halv miljon svenskar, en utveckling som vänsteralternativet vill backa.
4.
Tillsammans med bättre möjligheter att starta företag och fler kvinnor i näringslivets toppskikt har flera viktiga steg tagits, men vi är långt ifrån full jämställdhet. Jag tror att det är dags att utformningen av föräldraförsäkringen och dess konsekvenser för arbetsmarknaden diskuteras på allvar. Större ekonomisk jämställdhet förutsätter att kvinnor deltar på marknaden på mer jämlika villkor. Det är viktigt att politiken inte förstärker könsrollerna.
5.
Att öka kvinnors frihet är att motverka könsmaktsordningen. Det gör vi genom att inte låta våra barn definieras av könsbundna förväntningar, utan ge dem möjligheter att fritt pröva sig fram. Att öka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden är att gradvis vända en underordning och steg för steg stärka kvinnors ekonomiska ställning. Den vägen går genom mer av arbete och företagande – inte mindre.
Feminism handlar om att skapa ett jämställt samhälle. Men vi når inte jämställdhet genom att ställa kvinnor och män mot varandra, utan genom att påtala det gemensamma intresset i ett samhälle som tar alla människor tillvara utifrån vilken person man är, inte vilket kön man har. Grundläggande är alla människors lika värde. Steg har tagits i rätt riktning men många återstår för att flickor och kvinnor ska ges bättre och på sikt lika förutsättningar att forma sina liv.
ANDERS BORG, M,
är finansminister
Premium
Premium
Premium