Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lantbruket ska inte ha mer ekonomiskt stöd

Årets torka har slagit hårt mot Sveriges bönder. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Fredrik Segerfeldt är författare och liberal debattör. Foto: PRIVAT

Mer än hälften av de svenska böndernas intäkter är bidrag. 

Lantbruket lever på andras bekostnad.

Det är barockt, skriver Fredrik Segerfeldt, författare och liberal debattör.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | LANTBRUK I torkan har det höjts många röster för att landets lantbrukare måste få hjälp av staten. Visserligen lider svenska bönder av högre skatter och hårdare regleringar än i många andra länder och har därmed inte kunnat bygga upp en buffert för att klara sig genom en kris som den nuvarande. Men man glömmer bort att jordbruket redan är översköljt av stöd.

 

LÄS MER: Är detta ditt bidrag under en nationell kris?  

 

Hälften av intäkterna är bidrag

Under åren 2014-2020 får EU:s bönder över 4000 miljarder kronor i bidrag. Hela 39 procent av unionens budget går åt till att subventionera jordbruket. Svenska bönders intäkter (2011-2015) består till mer än hälften av bidrag. Det är barockt, inte bara för skattebetalarna, utan även för de jordbrukare i fattiga länder som skulle vilja konkurrera med de europeiska om att sälja sina produkter till europeiska konsumenter. Dessutom är EU:s (och USA:s) motvilja mot att släppa in jordbruksprodukter från fattiga länder ett av huvudskälen till att Världshandelsorganisationen, WTO, inte har kunnat avsluta någon ny förhandlingsrunda på över 20 år.

Vi måste inte ha ett svenskt jordbruk

Det finns inget egenvärde i att ha just svenskt jordbruk. I många decennier har olika näringar slagits ut, av teknisk utveckling och konkurrens från andra länder. Detta bör vi bejaka även när det gäller denna bransch. Och faktum är att det stora skiftet redan har ägt rum. I slutet av 1800-talet jobbade fler än häften av alla i jordbruket. Numera är det runt en procent.

Slitage på omgivningen

De argument som förs fram för att skydda just våra bönder håller inte. Sveriges jordbruk är inte det mest hållbara. Enligt ett vedertaget index kommer vi i stället först på sjunde plats av 34 länder. Om det är hållbarhet som är det viktiga så finns det alltså sex andra länder, bland annat Colombia, att köpa ifrån. Transporter utgör numera en begränsad del av jordbrukets slitage på omgivningen. Att det lokala alltid är att föredra ur miljösynpunkt är en myt. Ofta är det tvärtom.

Mindre antibiotika än i Sverige

Det är sant att antibiotikaresistens är ett hälsoproblem och att det svenska jordbruket använder betydligt mindre än många andra länder. Men om det viktiga är att undvika antibiotika borde vi köpa mindre mat från svenska bönder och mer från producenter i Island, Nya Zeeland och Norge. Särskilt bönderna i vårt västra grannland använder flera gånger mindre antibiotika än de svenska.

Ytterligare ett vanligt argument är att utan ett vitalt jordbruk kommer landsbygden att förändras till oigenkännlighet. Det har den redan gjort. Det ser inte längre ut som i Astrid Lindgrens värld, utan vi har ett industriellt jordbruk ganska tomt på människor och dominerat av stora bestånd av djur och gigantiska maskiner.

Svenskt jordbruk skulle inte klara sig

Att hålla en hel näring under armarna för att låsa fast landsbygden så som den ser ut just nu är tokigt.

Ett sista vanligt argument är att vi behöver hålla jordbruket levande med politiska medel för att se till att Sverige har en inhemsk matproduktion i händelse av kris som leder till någon sorts isolering från omvärlden. Det är en chimär. Svenskt jordbruk skulle inte klara sig länge om vi blev isolerade. Ty det är helt beroende av insatsvaror från andra länder, i form av bränsle, utsäde och bekämpningsmedel. Om det är mat för överlevnad som är vår prioritering är det viktigare att bättra på de undermåliga beredskapslagren. I Sverige skulle vi klara oss en vecka, medan Finland har så det räcker ett halvår.

Det svenska jordbruket har varit skickligt på att bygga upp en falsk bild av det nödvändiga i den egna existensen.

Lever på andras bekostnad

Det svenska jordbruket är ett starkt särintresse som har varit skickligt på att bygga upp en falsk bild av det nödvändiga i den egna existensen. Dessutom präglas debatten av vaga känslor av nationalism och nostalgi. Sanningen är att lantbruket är en genomsubventionerad industri som lever på andras bekostnad. Därför förtjänar branschen inte några fler stöd.

 

Av Fredrik Segerfeldt

Författare och liberal debattör

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!