"SATSA PÅ RIKTADE INSATSER.""För att minska narkotikamissbruket och dess skadliga konsekvenser måste vi dels förstärka den generella välfärdspolitiken, dels satsa mer på riktade sociala insatser", skriver Björn Fries, S. Foto: Lars Pehrson / Svd / Scanpix
"SATSA PÅ RIKTADE INSATSER.""För att minska narkotikamissbruket och dess skadliga konsekvenser måste vi dels förstärka den generella välfärdspolitiken, dels satsa mer på riktade sociala insatser", skriver Björn Fries, S.  Foto: Lars Pehrson / Svd / Scanpix

Björn Fries: Kalla inte Sverige för föregångsland

Publicerad
Uppdaterad
Maria Larsson blundar för fakta - Sverige har klart högre narkotikadödlighet än de så kallade drogliberala EU-länderna Nederländerna och Portugal, skriver Björn Fries.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
"I mer än 30 år har svensk narkotikadebatt varit en tävling om vem som kan visa upp den hårdaste och mest oförsonliga inställningen till narkotika. Välunderbyggda argument har fått stryka på foten för ogrundat tyckande och moraliserande." Så skrev forskaren Björn Johnson och jag i Dagens Arena härom veckan.
Vi konstaterade att ett av problemen är att de flesta politiker är för okunniga för att kunna föra en intellektuellt hederlig debatt om narkotikapolitiken. De hemfaller därför åt glåpord och personangrepp. Invektivet drogliberal används för att misskreditera meningsmotståndare.
Barn- och äldreminister Maria Larssons artikel om cannabis är en närmast tragikomisk illustration av denna tes. Inte nog med att Larsson inte behärskar en så grundläggande distinktion som den mellan legalisering av narkotikaförsäljning och avkriminalisering av narkotikakonsumtion - hon ljuger dessutom om min åsikt i frågan. Jag har aldrig förordat någon avkriminalisering.
Däremot har jag föreslagit att konsumtionsförbudet ska utvärderas. Men det vill inte Maria Larsson gå med på. Hon försvarar konsumtionsförbudet för dess egen skull, inte för dess (eventuella) positiva effekter. För henne handlar frågan om signaler och symbolpolitik, om att ge intryck av att ta krafttag mot knarket. Hon struntar i hur lagstiftningen fungerar.

Olyckligtvis handlar Larssons
ignorans inte bara om konsumtionsförbudet, utan om narkotikapolitiken i stort. Hon lyfter fram Sverige som ett internationellt föredöme och hävdar att den svenska narkotikapolitiken självklart är bättre än andra länders politik. Detta är tyvärr inte heller sant.
Maria Larsson gömmer sig bakom en enda siffra, att Sverige har en låg andel 16-åringar som prövar narkotika (främst cannabis) jämfört med andra EU-länder. Fokuseringen vid det experimentella bruket skymmer dock de verkliga problemen med den svenska politiken - att många ungdomar fastnar i missbruk och att vårt vårdsystem inte förmår hjälpa dessa människor till ett bättre och mer värdigt liv.
Larsson verkar helt omedveten om fakta som forskarvärlden länge har pekat på, nämligen:
Sverige ligger kring EU:s genomsnitt när det gäller förekomsten av tungt missbruk. FN har konstaterat att en ovanligt hög andel av de som prövar narkotika i Sverige fastnar i missbruk - tvärtemot vad ministern påstår.
Vi har högre narkotikadödlighet än många andra EU-länder, och klart högre än exempelvis Nederländerna och Portugal, två länder som brukar betraktas som drogliberala.
Det är svårt att få behandling mot missbruk i Sverige. Tillgången på underhållsbehandling för heroinister har ökat, men ligger fortfarande på en lägre nivå än i andra västeuropeiska länder, inklusive Danmark och Norge.
Sprutbyte finns fortfarande bara i Skåne. Sverige och Cypern är därmed sämst i hela EU.
Sverige har extremt låg andel interner som får underhållsbehandling i fängelserna - trots att närmare 60 procent av internerna är narkotikamissbrukare.

Regeringens enda svar på dessa allvarliga problem är att förneka att de existerar. I stället lägger man kraft på symbolpolitiska utspel och på förstärkningar av kriminalpolitiken. Men polisen och rättsväsendet sväljer redan i dag 75 procent av de narkotikapolitiska resurserna - det är inte där bristerna ligger.

För att minska narkotikamissbruket och dess skadliga konsekvenser måste vi dels förstärka den generella välfärdspolitiken, dels satsa mer på riktade sociala insatser. Det behövs ett ökat stöd åt särskilt riskutsatta barn och ungdomar, såväl i skolan som i hemmen.
Men det behövs också mer effektiva åtgärder för att hjälpa dem som fastnar i missbruk. Där har vi mycket att lära av andra länder i Europa, där man i flera avseenden för en effektivare och mer mångsidig politik än vi gör i Sverige.



BJÖRN FRIES
Björn Fries är socialdemokrat och tidigare
narkotikasamordnare för regeringen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag