Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Björklunds förslag skapar passiva elever

Foto: Taras Yakovyn/Sven Lindwall

Alliansen vill ersätta förskolan med skolbänkar.

Detta trots att forskning visar att lekande barn blir bättre på inlärning.

Det skriver Gustav Fridolin (MP).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jag lämnade min dotter på förskolan och visste, som jag alltid vet, att hon skulle vara trygg med de kompetenta och engagerade förskollärarna. Att de som vanligt skulle låta henne leka och utvecklas. Fast hon inte än har hunnit fylla tre så har hon bekantat sig med siffrorna, bokstäverna och de geometriska figurerna. Hon kan skilja en cirkel från en fyrkant, och när hon kommer hem är det lika stor chans att hon snor pappas iPad för att spela något av de pedagogiska spel förskollärarna tipsat oss att ladda hem, som det är att hon slår upp en bok och låtsas läsa.

Jag lämnade min dotter och tänkte att den tid är förbi då någon på allvar tror att lek är en sak och lärande en annan. Att bilden av förskolan som något slags förvaring för föräldrarnas skull för alltid förpassats till minnenas kyrkogård.

Men så mötte jag Jan Björklund.

 

Alliansens senaste skolförslag innebär, som alla säkert sett, att förskoleklassen - en av de mest uppskattade delarna av svensk skola dit 96 procent av alla sexåringar frivilligt går för ett lekfullt lärande och en bra förberedelse inför grundskolan - ska avskaffas. I stället ska alla sexåringar in i lågstadiet och, om man lyssnar på utbildnings- ministern, ner bakom bänken och få scheman i handen.

Alliansen backar svensk skola femton år och återinför den skarpa gränsen mellan förskolan och grundskolan, utan förskoleklassen som däremellan ger en bra start och bra övergång.

Det finns ingen forskning som säger att det här skulle göra skol- resultaten bättre. Tvärtom. De internationella erfarenheterna pekar snarare mot att formalisering av lärandet alltför tidigt gör att fler elever tidigt tappar lusten och intresset. I den studie som gjorts av svenska barn konstaterar forskarna att "barn som börjar skolan vid senare ålder lyckas bättre i skolan i alla ämnen utom idrott. Speciellt gäller detta för elever som kommer från familjer där föräldrar har låg utbildning. Elever som är äldre vid skolstart examineras också i större utsträckning från gymnasiet". Detta konstateras i en forskningsöversyn som gjorts på uppdrag av Björklunds egen utredning i frågan.

Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola som gjort översynen, förklarar resultaten med att "barn som tidigt får så kallad formell undervisning lär sig att vara tysta, lyssna och vara passiva och det gynnar inte det fortsatta lärandet i skolan. Om barn lär sig att vara undersökande, att vara aktiva och engagerade så har det stor betydelse för deras fortsatta lärande".


Passiva och tysta barn, eller aktiva och engagerade barn - vilka tror du har störst chans att utvecklas till empatiska och ansvarstagande vuxna med plats på en modern och föränderlig arbetsmarknad? Jag är inte säker på att ditt svar är det samma som Björklunds.

Det finns utmaningar i den svenska förskolan. Den största är att barngrupperna växt, och personaltätheten minskat. Sedan alliansen bildade regering 2006 har de stora barngrupperna, med över tjugo barn, blivit 30 procent fler. Minst 113 000 barn började nu efter jul i barngrupper som skolverket tidigare bedömt som för stora. Finns det för lite personal är risken stor att barn inte får den tid de behöver, och att den goda pedagogiken i förskolan inte når varje barn.

Vi ger förskollärare det största ansvar man kan få, att under hela arbetsveckan vara med våra barn merparten av deras vakna timmar. Då måste också förskole-lärarna få tid att göra sitt jobb, en lön som värderar deras gärning och så klart fortbildning.

Regeringens litteraturutredning hade två stora förslag för att öka läsandet och läsförståelsen bland svenska elever. Det ena var bemannade skolbibliotek på alla skolor, det andra läsombud i förskolan. Men båda förslagen har alliansen kastat i papperskorgen.

När man nu gör ett läslyft för lärare stängs aktivt förskollärare ute från satsningen. Likadant har det varit med mattelyftet. Om nu alliansen menar att det är viktigt att små barn tidigt får bekanta sig med läsning och räkning, varför stänger de då ute deras lärare som är experter på små barns lärande - förskollärarna - från fortbildningen?

 

Här borde vi satsa. På att minska barngrupperna i förskolan och ge förskollärare bra förutsättningar att göra sitt jobb. Men det vill inte alliansen. Pengarna som skulle kunna gå till skolan har man gjort av med på skattesänkningar. Så man ger sig på symbolfrågor i stället och låtsas som att sexåringar i skolbänken löser skolans problem. Det finns ett ord för sådan politik, som genomförs helt i strid med forskningen. Det brukar kallas för flum.

Barn ska leka. Så de lär sig.

 

Gustav Fridolin, Språkrör (MP), folkhögskollärare och riksdagsledamot för Göinge, Österlen och Bjäre