Daniel Jahnson, nationalekonom. Foto: PrivatDaniel Jahnson, nationalekonom. Foto: Privat
Daniel Jahnson, nationalekonom. Foto: Privat
Företagaren Rose-Marie Stedt Johansson. Foto: PrivatFöretagaren Rose-Marie Stedt Johansson. Foto: Privat
Företagaren Rose-Marie Stedt Johansson. Foto: Privat

Bidragen gör att vissa hellre är arbetslösa

Publicerad

Vidlyftiga bidrag gör det olönsamt för många att gå från bidrag till låglönejobb.

Skillnaden mellan att leva på arbetslöshetsersättning och att jobba som lokalvårdare motsvarar en timlön om 26 kronor, skriver nationalekonomen Daniel Jahnson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Städföretagaren Rose-Marie Stedt Johanssons företag skulle kunna växa med 30 procent – om hon kunde rekrytera lokalvårdare, berättar hon på Expressen Debatt.

När ett rekryteringsföretag samlat ihop 30 arbetslösa personer för en rekryteringsträff dök ingen upp. Vid ett annat tillfälle var nio anställningsintervjuer inbokade, en person dök upp.

Det är inte särskilt överraskande att arbetslösa skyr arbeten som lokalvårdare. Arbetslösa liksom andra påverkas av ekonomiska incitament. Vidlyftiga bidrag i kombination med höga skatter gör det olönsamt för många att gå från bidrag till låglönejobb.

En lokalvårdare tjänar cirka 21 000 kronor per månad, motsvarande 16 500 kronor efter skatt. Skillnaden mellan att leva på arbetslöshetsersättning och att arbeta som lokalvårdare motsvarar en timlön om 26 kronor.

 

LÄS MER: Ingen tycks vilja ha ett "enklare jobb" i dag

 

Enligt Riksdagens utredningstjänst uppgår de totala bidragen för en ensamstående förälder med två barn som inte arbetat under de fem senaste åren till 21 500 kronor per månad. Bidragen beskattas inte.

Den ensamstående mor med två barn som börjar arbeta heltid som lokalvårdare i stället för att leva på försörjningsstöd får marginellt förändrad ekonomisk levnadsstandard.

Ovanstående exempel illustrerar en av slutsatserna i Långtidsutredningen från 2011: stora grupper förlorar, alternativt tjänar väldigt lite, på att gå från bidrag till jobb. Det är därför olyckligt att regeringen valt att höja arbetslöshetsersättningen och därmed gjort det mindre lönsamt att arbeta för stora grupper.

 

LÄS MER: Jag tar gärna ett "enklare jobb"

 

Det är omoraliskt att staten genom vidlyftiga bidrag, drakoniska skatter och otillräcklig kontroll över att de som är arbetslösa tar de jobb som erbjuds signalerar att det är okej att leva på andra. Det är orimligt att stora löntagargrupper ska försörja personer som avstår arbete för att det är olönsamt.

Få väljer att arbeta om de medför sämre ekonomisk levnadsstandard eller marginellt förbättrad inkomst. För att underlätta rekryteringen av lokalvårdare för Rose-Marie Stedt Johansson och andra städföretagare måste reservationslönen (den lägsta lön en person är villig att arbeta för) sjunka för arbetslösa.

Reservationslönen kan sänkas genom att göra det mer lönsamt att arbeta och mindre fördelaktigt att leva på bidrag. Nödvändiga åtgärder är sänkta inkomstskatter på arbete, lägre bidragsnivåer och bättre kontroll på att arbetslösa verkligen står till arbetsmarknadens förfogande.

 

Daniel Jahnson

Nationalekonom, doktorand vid Uppsala universitet, passiv medlem i Moderaterna

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag