Bhuttos död kan stärka jihadisterna

Publicerad
Uppdaterad
Mordet på Benazir Bhutto är ett svårt nederlag för
Pakistans president Musharraf - och en stor seger för jihadisterna.
Attentatet visar också hur svårt Musharraf har att hantera den islamistiska terrorn.
Det skriver i dag forskaren MAGNUS NORELL.
Han anser att EU:s hårda kritik mot president Musharraf kan ha gynnat jihadisterna i Pakistan och stärkt talibanrörelsen i Afghanistan.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Attentatet som dödade Benazir Bhutto kom naturligtvis inte som någon överraskning; hotbilden mot henne har varit klar och tydlig ända sedan hon återvände till Pakistan från exilen. En återkomst som inleddes med ett attentat som dödade 130 människor och skadade många flera.
Vi vet inte vilka som låg bakom dådet, även om uppgifter från Pakistan om att det var ett självmordsattentat pekar på Jihadister. Bhutto hade i dessa grupper och partier många fiender, inte minst i den press som företräder dessa islamistiska partier var Benazir Bhutto utsatt för en ganska omfattande hat- och hotpropaganda. Som kvinna med liberal och västvänlig framtoning var Bhutto en tacksam måltavla för dessa krafter.
Hennes död kan också innebära ett grundskott mot President Musharrafs försök att reformera och liberalisera den politiska kulturen i Pakistan och det är kanske i detta sammanhang som Bhuttos död kan komma att få de mest långtgående och destruktiva konsekvenserna. Trots beskrivningar som ”stats- eller militärkupp” var Musharrafs undantagstillstånd tidigare i år ett steg i en process tänkt att leda fram till en situation med sig själv som president och Benazir Bhutto som premiärminister (hon hade med viss sannolikhet vunnit över sin främste politiske medtävlare, Nawaz Sharif om valet ägt rum som planerat).

Därmed hade Musharraf skaffat sig en bättre position för att reducera makten hos de ännu ganska inflytelserika islamistiska partier som han delvis varit beroende av. Dessa partier i vars kölvatten de Jihadister finner näring som med blodig regelbundenhet riktar attentat mot sina politiska fiender, vare sig de är liberaler, andra muslimer eller företrädare för Musharrafs regering (för bara några veckor sedan utsattes inrikesministern för ett attentat där han med knapp nöd undkom).
Attentatet understryker vidare hur svårt Musharrafs regering har att hantera den islamistiska/jihadistiska terrorn. Helt klart är att de politiska framgångar som de islamistiska partierna haft bidragit till ett klimat som gynnat den terror som nu krävt ytterligare offer. Detta går tillbaka flera decennier och har sitt ursprung i det stöd som Pakistans dåvarande diktator (och Benazir Bhuttos fars bödel) Zia ul Haq gav till islamisterna i Pakistan. Hans ”islamisering” av Pakistan, samt stöd till Afghanistans islamister (mest känt är väl talibanrörelsen), har bidragit till den situation som Musharraf försökt rå på under hela sin regeringstid sedan 1999. För Pakistan betyder detta dåd att hans reformprocess lidit ett kraftigt nederlag samtidigt som det understryker att jihadisterna i Pakistan, med stöd från flera islamistiska partier, fortfarande är en stark kraft att räkna med.

På sikt kan detta mord även få konsekvenser utanför Pakistan. Talibanrörelsens framgångar i Afghanistan de senaste två åren hade inte varit möjliga utan det omfattande stöd de fått från Pakistan. Ett stöd som i hög grad kommer från tämligen fast förankrade grupper inom säkerhetstjänsten Inter Service Intelligence (trots Musharrafs delvis framgångsrika försök att byta ut ledande personer inom dess led under åren) samt från politiska partier både på ett federalt och lokalt plan (främst från North West Frontier Province och Baluchistan). Till det kommer stöd från pashtuner i de mer eller mindre självstyrande delarna av Pakistan som gränsar till Afghanistan (Federally Administered Tribal Areas, FATA).
Detta sammantaget betyder att mordet på Benazir Bhutto kommer att få återverkningar även på läget i Afghanistan. För de krafter som med viss framgång bekämpar både regeringen i Kabul och de utländska styrkorna i Afghanistan, är mordet på Bhutto ytterligare en bekräftelse på att de har Gud med sig i kampen mot utlänningar och de ”förrädiska” regimerna i Kabul och Islamabad. Detta kan också påverka viljan och möjligheten för unga aktivister i Europa att söka sig till både Pakistan och Afghanistan i sökandet efter träning och utbildning för att delta i den islamistiska ”kampen”. Ett fenomen som ju redan visat sig vara ett problem för europeiska länder.
Situationen är alltså nu återigen mycket osäker och det kan inte uteslutas att den kritik och press som Musharraf utsattes för i höstas från väst (med EU i spetsen) efter undantagstillståndet snarast ökade jihadisternas försök att underminera hans reformförsök.
Det faktum att Musharraf, i stället för stöd för något som tämligen klart var ansträngningar att på sikt reformera och demokratisera Pakistan, fick mycket kritik gav snarast Jihadister (och deras politiska islamistiska förespråkare) vind i seglen att fortsätta sin kampanj. Siktet lär nu vara inställt på Musharraf igen nu när en av de få personer han kunde ha drivit reformprocessen framåt med är död.
MAGNUS NORELL
Magnus Norell är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med inriktning på terrorism.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag