Göran Lambertz. Foto: OLLE SPORRONGGöran Lambertz. Foto: OLLE SPORRONG
Göran Lambertz.  Foto: OLLE SPORRONG
Rolf Sandberg i dag. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖMRolf Sandberg i dag. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Rolf Sandberg i dag.  Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Rolf Sandberg 1998. Foto: STEFAN HYTTFORSRolf Sandberg 1998. Foto: STEFAN HYTTFORS
Rolf Sandberg 1998.  Foto: STEFAN HYTTFORS

Berättelserna kring bevisläget är starkt vinklade av SVT

Publicerad

SVT har ansträngt sig för att visa upp ett justitiemord med framför allt två skyldiga: Rolf Sandberg och Sven Å Christianson, skriver tidigare justitiekanslern Göran Lambertz. 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tänk dig att det begås ett mord i den stad där du arbetar som polis. Det är en man C som mördas i sitt hem med en kniv. Du och kollegerna arbetar länge för att lösa mordet. Ni förhör ett stort antal personer varav en misstänkt, B. 

B erkänner att han var hos C tidigare under dagen men säger att allt var bra när han gick därifrån. Hans berättelse kan inte spräckas trots omfattande och pressande förhör. Ni får råd av en psykolog, ställer nya frågor och får ett bestämt intryck att B ljuger. Och plötsligt erkänner han. Det blev svart säger B. Han blev som galen av något C sa. Han hade en kniv med sig för att han var hotad av en annan person, och han stack kniven i C. 

B hade gjort sig av med kniven någonstans som han inte kunde minnas. Polisen kan inte hitta den, och annan bevisning saknas. Men B:s berättelse stämmer så långt den kan kontrolleras, och åklagaren väcker åtal. B döms för mordet.

En tid efter att B har frigetts tar reportern X på SVT kontakt. Minns B verkligen att han begick mordet? Var inte förhören väldigt hårda, och sa han inte efter ett tag bara det som poliserna ville höra? Kan han ha fått för sig att han stack kniven i C, men att det i själva verket rörde sig om ett falskt minne? Om han blir friad kan han få skadestånd på flera miljoner.

B nappar och X gör en dokumentär om fallet för SVT. Ni intervjuas. När dokumentären sänds framhålls de långa hårda förhören och hur angelägna ni var att få B att erkänna. B ter sig sympatisk. Han blev förvirrad av förhören och sa till sist bara vad poliserna ville höra. Han bar nästan aldrig kniv, och något hot kan han inte minnas. C var en av hans bästa vänner. En ny psykolog berättar om hur falska minnen kan skapas genom suggestion, till exempel vid förhör.

Du framställs som känslokall och obekymrad inför att förhören kunde ha gått fel. Flera tidningar hakar på budskapet om ett justitiemord och människor rasar. Dina båda barn far mycket illa av uppmärksamheten.

 

LÄS MER: Obehaglig tanke att pojkarna drevs till att "erkänna"

 

Var det du eller SVT som gjorde mest fel? Spelar det någon roll för den bedömningen om kniven långt senare hittas och binder B vid mordet?

Ett liknande scenario har nu utspelat sig i verkligheten genom SVT:s dokumentärer om Kevin-fallet. Det står klart att syftet har varit att visa upp ett justitiemord med framför allt två skyldiga, kommissarie Rolf Sandberg och professor Sven Å Christianson. 

SVT har ansträngt sig påtagligt för att uppnå detta. Viktiga frågor har lämnats därhän. Tydligt ledande frågor har ställts. ”Du var sönderstressad?” Och berättelserna kring bevisläget har varit starkt vinklade. Det gäller till exempel:

- vad pojkarna sa och ritade när de kommit hem samma dag

- vad pappan skrev och ritade

- de många förhör som gjordes just för att föräldrarna ringde

Styvmammans oro därför att 7-åringen tidigare hade tagit strypgrepp på sin bror, något som hade fått henne att låna böcker om sådant, nämndes inte alls. 

 

Av dokumentären och DN:s granskning får man dock intrycket att det var långt ifrån klarlagt att pojkarna orsakat Kevins död. Men det mesta talade för att de varit på platsen, och i en dokumentär borde denna omständighet problematiseras. Nu bör dock den fortsatta utredningen avvaktas och diskussionen i skuldfrågan avstanna.

Det är viktigt och bra att rättsärenden granskas. Men det bör göras objektivt, sakligt och ansvarsfullt. Inga viktiga omständigheter bör gömmas undan och svåra frågor bör inte förses med alltför lätta svar. Om man är ute efter sanningen. Och det är man väl?

 

Göran Lambertz

F.d. justitiekansler, tidigare justitieråd i HD

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag