Benkö och Hamilton, sluta mobba Hyland!

Lennart Hyland.
Foto: Leif R Jansson/Scanpix

Kära Cilla Benkö och Eva Hamilton, Låt mig färska upp ert minne genom  att berätta en spännande historia. Den handlar om en man, som skulle  kunna lära dagens generation av journalister och producenter en hel del  om vad som krävs för att fånga en publik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det var en gång en ung journalist som började på Radiotjänst i mitten av mars 1945.

Han var 25 är, hade jobbat på några landsortstidningar, och skulle nu börja på radion. Han hette Lennart Hyland och han lät sig inte imponeras av de lärda farbröder som skulle bli hans kolleger. De tyckte om att hålla långa föredrag för lyssnarna. Unge Hyland tyckte att det var stelt och tråkigt. Han ville tala med och inte till dem som satt framför radioapparaterna. "Släng manuskripten!", uppmanade han de torra akademikerna.

Så började den märkligaste karriär som någonsin gjorts i etermediernas värld.

Hyland hade en märklig övertalningsförmåga och farbröderna lät honom hållas. Han blev en banbrytare och förnyare av både radio och tv. Socialreportage, sportreferat, underhållning och nyheter. Hyland fanns överallt och arbetade jämt. Ingen har samlat så stor publik, ingen har varit så populär, han är utan jäm- förelse den viktigaste personen i radions och televisionens historia.

Dessutom blev han en viktig kugge i bygget av folkhemmet. Hans program var den lägereld kring vilken människor samlades och samtidigt en spegel av sin tid. Vad han gjorde på kvällarna blev det stora samtalsämnet dagen efter. På bussar, på jobbet, i fika- och klassrum.

Men som många genier var han besvärlig att jobba med. Hyland ställde enorma krav på sig själv och nästan lika höga på sina medarbetare. Han la sig i, mästrade och visste hur allt skulle göras.

Våren 1969 sändes Röda fjädern, den största och mest framgångsrika insamling som någonsin gjorts i Sverige. Tack var Hylands entusiasm och lysande programledarskap fick man, i dagens penningvärde, ihop nära 300 miljoner kronor.

På hösten det året fyllde han 50 år. Hela det officiella Sverige vallfärdade till tv-huset för att hylla jubilaren.

Sedan gick det sämre. Han fick med tiden svåra alkoholproblem och allt färre ville jobba med honom. Han blev gnälligare och tröttare. Den sista "Hylands hörna" sändes den 30 april 1983 och var inte så bra. I samma veva pensionerades han. Mannen som under sin storhetstid samlat 4-5 miljoner människor framför tv-apparaterna försvann från offentligheten. Han var fortfarande älskad av folket men inte av sina forna kolleger.

Den 15 mars 1993 dog Hyland. Bengt Alsterlind, tv-man i Karlstad, fick en idé. Han ville hylla sin förebild och samla in pengar för att finansiera en byst av honom. Pengar strömmade in och konstnären Thomas Qvarsebo fick uppdraget att göra bysten. Den placerades mellan Radio- och tv-husen och invigdes 1995 av prinsessan Lilian till ackompanjemang av Frälsningsarméns hornmusikkår.

Människor som tyckt om "Karusellen" i radion och de hisnande sportreferaten och sett statsminister Tage Erlander skämta i "Hylands hörna" och Per Oscarsson klä av sig i samma program kunde nu gå förbi och morsa på Hyland. 2006 försvann bysten. Den flyttades till en park långt bortom allmänhetens synfält. Varför?

Det försökte jag ta reda på när jag skrev min bok om Hyland. Ett svar jag fick var att många tv-medarbetare blev provocerade av att behöva se "den där skitgubben" när de gick till jobbet. Andra säger att Hyland stod i vägen för ett cykelställ.

Vem fattade beslutet?

Ingen vet. Ingen vill ta ansvar. Det kan jag förstå. Förra veckan var jag med i Epstein och Nordegren i P 1 och berättade om min bok. Vi avslutade programmet med att kräva att bysten ska återplaceras. Man ska inte mobba döda. Man ska inte sudda i historie- böckerna. Sånt kan vi överlåta åt Putin och han gelikar.

Kära Cilla och Eva, ni är inte skyldiga, det var inte ni som flyttade bysten.

Det är alltså lätt för er att utplåna den här skamfläcken i radions och televisionens historia.

Se till att bysten återflyttas - nu!

Lars Ragnar Forssberg

journalist och författare aktuell med boken "Hyland - Legenden och hans tid"

PS. Har ni ont om pengar kan Nordegren och jag mobilisera ett gäng som fixar flytten. DS